tisdag, augusti 29, 2006

Återigen tagen som en elev...


Var på politiker fjäsk. Skolministern besökte en gymnasieskola. Jag var sen. Typ en kvart. Glömde liksom bort att kameror går på batterier. Det är sånt jag glömmer ibland...
Hur som helst var aulan låst när jag återkom. Med min myndiga hand knackade jag på porten. Efter en stund öppnades dörren och jag som insåg att Mr Baylando redan hade påbörjat sitt anförande påbörjde insmygning i aula under föredrag posén. Men jag möttes av två myndiga lärarhänder tydligt markerade i mitt bröst. Inte hårt men inte löst. Budskapet var i alla fall tydligt. Väsande mellan tänderna meddelade en man i svart skinnväst att vi minsann inte kunde komma in nu, fortfarande med händerna tryckande i mitt bröst.

Jag blev arg. Jag kände mig lite förnedrad. Snubben i den lädriga västen höll ju på att puttas. Man ska fan inte puttas. Man ska fan inte putta sina elever, om det nu var det han trodde han puttade. Det är ett jävla otyg att puttas. Det gör inte ont. Men det är liksom en symbolisk handling. En handling för att visa överläge. Att puttas är ett otyg. Puttas. Smaka på ordet. Det är varken ödmjukt eller kamratandligt att puttas. Det är då säkert.
Som sagt jag blev arg.

Som en reflex tröck jag mina händer i hans bröst och väste tillbaka namnet på min arbetsplats. Skinnvästen stapplade bakåt och höll så när på att bli puttad in i ett par stolar. Han sa förlåt förlåt och jag mötte inte hans blick när jag surt gick för bi och väste idiot. Fast ganska lågt. Hade en läppläsare stått rakt framför mig hade hon/han nog uppfattat min punschlajn, men inte många fler. Sen gick jag förbi och var arg ett tag.

Sen kom en pojk med en väldig rädisa.

Hej

måndag, augusti 28, 2006

Ångesten och Friheten

Ångesten och friheten. Dom kommer hand i hand strax. Men va fan. Man måste vara klar nån gång. Bryta upp. Jag och Hassel har funderat ut ett hejdåfika med klös i. Blir nog uppskattat, och lite oväntat.

Jag har gått väldigt mycket på senare tid. I fjällen och hemma. I fjällen gjorde jag det med min nyfunbne vän Ynglet. Han är vansinnigt trevlig. Och vi är kanske inte vansinnigt men ganska lika. Hur som helst gick vi långt i jakt på ripor. Med oss hade vi en smålänning som skrattade som en häst gnäggar och en Bräckebo som vägde 60 kilo. Sammantaget blev det trevligt och soligt. En väldans tjock polis på en häst hann vi också med att träffa.

I övrigt har jag lust att säga alla såna saker man kan säga om man ska sluta på en arbetsplats. Vem som är dum i huvudet. Vem som är dryg. Vem som luktar svett. Vem som äter godis fast den personen är tjock. Vem som överskattar sig själv. Allt det kunde jag minsann berätta. Men det gör jag inte. Jag är för snäll. Eller för feg. Eller så är min uppfattning av verkligheten inte så sann att den skall berättas. Kanske är det jag som är dum i huvvet, luktar svett och äter godis fast jag är tjock. Vi lever våra liv med våra egna perspektiv och varsin sida utav samhällets fasad, var det visst nån som skrev...

Och tjocka personer får äta hur mycket godis dom vill. Fast om dom samtidigt klagar på sin övervikt tycker jag att det bara blir jobbigt. Ät då och var nöjd med det.

Amsdjungeln here I come.

torsdag, augusti 24, 2006

En massa tuggummin!


81000 stycken! 81000 tuggummin! Jag kunde ha köpt 81000 tuggummin. Men de gjord ja int. Ja köpt´me nå annat. Inte de 988 öl jag kunde köpt utan något jag behöver för att tjäna mitt levebröd. Försöker jag inbilla mig.

En vecka kvar. Sen är det ut i amsdjungeln.

Roliga saker under nästan ett och ett halvt år.

När jag sa gubbjävel till jättebebisen.
Erkännandet hos cepet efter att ha backat på en reklambil.
Omkopplandet av Jättebebisens telefon.
Fotohitlers och Jättbebisens högljudda bråk som inspelades på min mobil.
Mårdskinnsgubbens samtal till Hassel.
Hö´s synande av Anja Pärssons lår.
Kaptens Klännings äventyr.
Sofinkens äventyr.
När ungdamraggarn brtättade vad han vägde.
Högsta Tuppens reaktion på min protest. "Men va fan! Vem i helvete har satt upp det här!" han har enligt uppgift aldrig hörts svära innnan.
Tjuvgökningen i blåabilen.
Arrangörens förklaring av Jan-Halvors utbrott.
Jan Malmsjös psykbryt och totala humörsvängningar.

orkar int fler

onsdag, augusti 23, 2006

Förberedelser inför grov älgfridskränkning

Jag och Jägmästarn. Vi var ut och röjde pass igår. Det regnade. Regn regn regn. MEn vi slet på. Regnet förstörde fyrhjulingen. Den tvärdog halvvägs ut iskogen. Säkringarna badade i vatten. Jag och Jägmästarn gav dock inte upp. Vi slet. Vi bar. Vi stånkade. När vi slitit klart var det bara att putta hem den 150 kilo tunga "terrängmaskinen". Igenom skog och över stenar. Ner i diken och över stubbar. Fy fan.
Men nu har vi fria skottfält. I alla fall på Hagbergsskalet. Bra det.

Idag har jag drillat formen på skjutbanan. Jag hade tillslut tre bronsserier. Helt okej.