onsdag, januari 30, 2008

Betraktelser när triceps är likt betong

För att fylla det tomrum som uppstod när min adoptivson flyttade hemifrån så köpte jag idag en fikus. Och blodapelsiner.

Gert må arbeta på en skit(k)anal men han har ändå ganska sunda åsikter i vissa frågor.

Imorgon får jag nog mitt paket med senaste skivinköpen. När jag beställt klart insåg jag att det knappast var uppåttjack som införskaffats. Snarare norrländskt vemod förpackad och levererad. Bara svensk musik. Men det är väl så. Ibland vill man bara sitta och lyssna på Perssons Pack och vara lite svår, vara svag i köttet men stark i tron.

Sanna Kallur sexpack imponerade idag på mig ännu mer. Jag märkte nog hur hon genom linsen liksom bara vill äta mig. Med smör. Eller hur de nu var.

Först så såg jag Norge som ett alldeles oerhört trevligt. Men efter att ha varit där i två veckor så märks det att det är som på de flesta ställen. Idioter är inget land förskonade från.

Ibland känns man som luft. Eller rent av som koldioxid.

Glädjen då. Jo då. Beijing. 080808 08pm. Det känns förbannat bra.

onsdag, januari 23, 2008

Kollegor

Med lite tid över i ett presscenter i Trondheim startade jag ett fotoprojekt.
Ett enkelt tema.

Norrtyskar är de allihopa!

_________________________________________


Anders Skånska Dagbladet


_________________________________________


Gummen Ystads Allehanda


_________________________________________


Jan Sydsvenskan



_________________________________________


Flinck Aftonbladet (bördig från Schkååne)





tisdag, januari 22, 2008

Die Schlange


Jo jo. Hade jag varit lite mer hanbollsbiten hade det nog varit större. Även om mr Slang nu innan matchen klagade lite på min så kallade pygmélängd. "Va fan! Är det b-pojklängd på varenda jävel här eller?"
Men men. Snigelätarna förstärkta med några norrbaggar fick redigt med pisk med 20-18. Som största merit får jag väl säga att jag spräckte nollan och att Andreas Larsson (den fd. landslagsspelaren och för nuvarande expertkommentator) sa att jag sprang bra en gång. Dock trampade jag i det läget över så att min ganska väl avvägda lobb blev lika bortdömd som som Martin Örnroth är bortglömd.

Funderade ett tag på att betygsätta laget men bestämde mig nog för att låta bli. Eller jag ork int.

Precis innan lagbilden togs sa jag åt laget att vi långa skulle stå upp. Det blir snyggst så.

måndag, januari 21, 2008

Isterklister


Mästerskapet i Trondheim går vidare. Handbollslaget är ett trevligt gäng. Jag har till och med fått lite hejkompisar som har som levebröd att kasta gris mellan varandra.

Idag tränade laget gym. Jag och Jernemyr pratade gammal svensk filmhistoria efter att jag avslöjat att jag hade släkt i hans närområde i Dalarna. Lite coolt med gemensam filmkunskap. Som säkert nån sagt före mig. Korvscenen kan öppna dörrar.

Ikväll ska journalistlandslaget spela landskamp. Vi ska ta revansch för den tunga nederlaget som det riktiga landslaget led för några dagar sedan. I den riktiga matchen höll jag nästan på att starta en kontring. Fotografernas och således min plats under en handbollsmatch är snett bakom endera mål. Just i början av Sverige-Frankrike satt jag bakom Sveriges mål som denna dag mestadels vaktades av Tomas Svensson. Frankrike gör tidigt ett litet ryck och leder ett tag med sex bollar. Sverige tar dock nya tag och plockar upp till fyra upp. Här händer det. Nån snigelätare skjuter i stolpen och bollen studsar snett ut rakt emot mig. Jag hinner precis ducka och bakom mig fastnar bollen på tvkameramannens plattform. Samtidigt springer Johan Petersson likt en gasell lite längre upp i banan. Tomas Svensson vet mer än ser det när han kommer springande åt det håll där jag sitter. Hans ambition är ju såklart att snabbt sätta igång en kontring på gasellJohan. Här tänker jag att jag kan dra ett strå till stacken. Snabbt som blixten greppar jag den rikligt klisterförsedda handbollsbollen för att kanske inom några sekunder kunna skriva in andraassist i handbolls EM i CV:et. Men. Klister. Som sagt klister. Jag är ingen van handbollsspelare. Det kan jag villigt erkänna. Jag har visserligen gjort ett par mål på gympan under Pelle Ljungströms vägledning men jag har aldrig spelat en organiserad match och heller aldrig spelat med klister. Kanske är det just detta faktum som gör att det minsann inte blir nån andraassist för mig…. Scenario. Tillbaks till att jag greppat handbollsbollen. Tomas kommer springande åt mitt håll. Hans ögon säger ”Boll! Boll! Boll! Kontring! GasellJohan!”. Jag tänker först nöja mig med att sträcka över bollen till Tomas. Det skulle hur som helst gå fortare än att han själv skulle behöva sträcka sig in bakom reklamskyltar och skit. Men Tomas visar tydligt med ansikts och kroppspråk att han vill att jag ska kasta bollen för att på så sätt kunna passa gasellJohan ännu snabbare. Jag kastar. Men inte till Tomas. Eller jo till Tomas men inte till Tomas hand utan istället till Tomas vänstra fot. Jag har inte kastat hårt men tydligen träffat Tomas fot ganska bra. Resultatet gör att bollen vid kontakten med foten genast beger sig mot Sveriges avbytarbänk. Tomas himlar med ögonen. Johangasell står vid Frankrikes mål och ser förvirrad ut. Jag skäms och försöker gömma mig bakom min kamera. Det gick sådär.

Som om inte det var nog hade någon dekorerat pressbussen på vägen hem.
Hoppas det går bättre idag.

fredag, januari 18, 2008

Inte i Danmark, inte i Finland.






Jag är Inte i Danmark, inte i Finland. Jag är i det tredje riket... Eller den sista Sovjetstaten som nån sa.

Handbolls EM. Tredje dan börjar så sakteliga gå mot kväll. Har kul. Bra jobb. Lallar runt på arenor och diverse barer. Jag hänger mestadels med Gummen från Allehanda delar av Ystad. Igår lämnade vi vid tolv den del av den närvarande presskåren som var över 50. Alltså rullade jag och Gummen ut på äventyr. ExpressenM var inte i närheten så henne kunde vi inte erbjuda medfölje. Vi hittade till slut en bar som stängde tre. En sydafrikans bartender med en lång historia som han inte berättade serverades oss och så sakteliga började vi ta kontakt med infödingar av alla de slag. Men främst en dam som var blond men lite konstig. Både jag och Gummen började nog så sakteliga smida våra planer samtidigt som vi diskuterade om maskar kunde fixa jungfrufödslar. Men detta fick ett abrupt slut när hon råkade avslöja att hon bar på övertygelsen om att alla Packisar (hon menade folk från Pakistan) sysslade med incest och att hon just därför hatade dem. Hatade dem mycket. Både jag och Gummen tog så sakteliga ett steg bort från kvinnan som vi för ett ögonblick sen hade räknat in under kolumnen doable. Sen kom vi med några invändningar på denna övertygelse. Visst kan säkerligen några Pakistanier syssla med incest likaväl som det pysslas med liknande styggelser i både Norge och Litauen men att säga att ALLA idkar denna något snedvridna sexuella verksamhet kan ju ingalunda sällas in under det forskare och vanligt folk kallar sanning. Ganska snart efter detta så måste hon kommit underfund med att vi tyckte att hon var sjuk i huvudet, för hon gick.



Ikväll ska vi nog ut och försöka träffa tjejer med lite mer politisk korrekthet. Vi får se hur det går. Ska nog även försöka befria ExpressenM från 60+arna.

hej

måndag, januari 14, 2008

Rykte tå

Jag har fått nya kameror. I med mitt materialistiska sinnelag så kändes det kul. Nu är även huset mitt. Så nu äger jag både bil och hus. Tur att Slemmet påminde mig om min ålder igårkväll.
Men vad är ålder. Man kan vara pigg fast man är 91. Hoppas jag har fått fler genar av honom än bara tunnhårighet.







torsdag, januari 10, 2008

Bloggfrenesi

Nu du så har bälgen gjort sitt på bloggglöden.
Kolla in detta som min kollega herr Ihse lagt upp på sin blogg. Alla överlevde och ingen skadades.
Kolla in

jag? nä nä nä. Vi pratar ju bara


Gav mig in i en diskussion. I mitt föregående inläggs kommentarsfält. Konstigt att man lägger in en massa argument och sen skriver under som "hemlige". Känns ju liksom som om man diskuterar ut i luften. Så jag hoppas Hemlige återkommer och kommenterar igen. VI får se.

Mycket händer. Det har varit jul och nyår och allt sånt där annat som händer i slutet av december varje år. Nu är väl det vanliga livet tillbaka och i Göteborg regnar det med andra ord.

Har idag plåtat ett dagis matvanor där en kvinna vid namn Lisbeth var aningen mobbad eller hon skulle i alla fall inte vara med. Eller hon fick vara med men man skulle inte ta med henne i det stora hela. Moget.

Somnade nästan på dotSE så jag blev beordrad träning för att piggna till. På gymmet fanns en bodybuildartjej som stönade både högt i decibel och i tonskalan. Det lät... Ovanligt. Manliga grymtanden och kraftuttryckningar vande jag mig ganska snabbt vid. Men när denna muskelkvinna började uttjuta ljud så blev jag för ett ögonblick glad att jag ibland faktiskt kan koppla bort ljud runt om mig. Annars hade nog ett dopp i isvak varit lägligt. Men som sagt. Jag kan koppla bort. Eller i alla fall till stora dela.


Sen stötte jag på (inte raggade, som jag förövrigt blir beskylld för att göra i både tid och otid, fast DE säger att DE bara försöker uppmuntra mig att typ Carpe(a) Diem eller nåt) rakningsmannen i omklädningsrummet. Men han höll sig lugn.

Nu ska jag försöka hitta en dvdkompis. Men det går trögt.


William och Idas pulkdragning får lysa upp all text.
tjoflöjt