torsdag, september 13, 2007

Det där med rakning

Jag har åtgärdat min fetmaskräck och börjat att betala 400 spänn i månaden för att få komma till en lokal som har vikter, maskiner och drycker som personalen tillblandar med en stavmixer. Jag tycker de är lite fjantigt med folk som med överdriven entusiasm berättar om sitt nyvunna gymintresse. Så därför inflikar jag här lite snyggt att jag kör på gym sen i slutet av maj genom att nedklottra en anekdot som hände imorse. PÅ gymmet. Eller snarare i den manliga duschavdelningen. Eftersom jag är av den uppfattningen (som nämns ovan) att det gärna blir lite väl insnöad och fjantig jargong när killar pratar gym och träning så skiter jag i att delge följande information: Vilka muskelgrupper som tränades. Hur jobbigt det var. Hur många rep som kördes i varje set. Hur många set det kördes i varje rep. Hur vikten stegrades och sedan sänktes från set 1 till set 8. Vilka skor jag hade. Vilka handskar med ett perfekt grip (grepp) som bars. Hur musklerna stretchades. Hur svetten lackade. Vilken proteindryck som inmundigades efteråt. Allt sånt skiter jag i. Förmodligen alla andra också.

Vi hoppar till desserten (läs duschen).
Många personer passar på att raka sig efter att diverse köttdelar i kroppen har fått sig en omgång. Det kan ju förstås. Man stegar ut på Odinsgatan. Nyduschad, med lagom ömma muskler och en len haka. Förmodligen en ganska skön känsla. Inge fel i de. Ingen lyfter därför på ögonbrynet om någon tar med sig rakutrustning till duschen. Visst kan det verka aningen omständligt att raka sig i strilande vatten, men jag är inte den som är den att springa runt och förbjuda människor att raka sig precis vart dom vill. Alltså om dom vill stå framför spegeln, på en stege eller i duschen så är det så att säga fetokej med mig. Det är fritt fram. Vi är ju trots allt en demokrati och folk får ju göra lite som man vill så länge man inte ger någon annan eksem eller annat obehag utan att andra part har gett sitt godkännande till detta.
Men i morse tycker jag nog att frihetens rakningsvingar flög lite vilse. Eller åtminstone lite snett. För när jag i godan ro låter varmt vatten skölja bort svett och hudavlagringar så tittar jag rent spontant på mannen mittemot. Han rakar sig. I duschen. Han rakar inte benen. Han rakar inte armhålorna. Han rakar inte bröstet. Och han rakar fan inte ansiktet. Nä nä nä. Det är pungen och områden där omkring som får sig en gilette mach 3 omgång. Mannen i fråga har tagit det rediga snabelgreppet. Någon beskrivning eller skiss över hur det går till behövs knappast. Han står där och låter hyveln jobba. Frenesi. Korta snabba drag. Inte ett dugg skylande, han står inte ens vänd mot väggen. Jag tar den tvål som gymmet bistår med och gnider in mig. Jag får tvål i ögonen, det är ingen tillfällighet. Jag gör det med flit. När jag är sköljd och klar och den dimmiga blicken som lätt blir när man blandar iris och tvål har lagt sig så är ävem mannen klar. Eller klar och klar. Pungen är len och fin som ett moget äpple men nu är det armhålorna att få sig en omgång för att i slutändan bli djupa lena dalar utan tillstymmelse till behåring.
Jag tar min handduk. Väger mig och märker att jag har stått förvånansvärt still på samma siffra väldigt länge. Det känns inte så. Sen går jag till jobbet.

3 kommentarer:

Annie sa...

hahaha! jag döööööör!

Anonym sa...

Det är då du ska dra ur buttpluggen å omsorgsfullt börja tvätta den./A

mymlan sa...

hahahahaha, underbart!