Hockey. I Timrå. Jag sade hej till gamla kollegor och Dagbladets utsände E-L-O. Hon tyckte det var kul att se mig.
Sen tog det knappt en minut innan en röd hockeykrigare fick för sig att dumpa ner pucken i kortplanket. Jag tar ett steg bak och hukar mig ner en aning. Jag vet inte varför, men jag gör ofta så när det ska dumpas puckar. Problemet var bara att den rödvita snubben var tämligen oduglig på just detta moment. Istället för att pucken studsade i sargen så det låter tufft så for den lilla svarta trissan rakt ut mot fotobåset.
Den träffar inte Linan från ST. Den träffar inte mig. Den träffar E-L-O. Det är ingen lös fladder puck. Det är en ganska hård dragare. Ljudet som ljöd kan liknas vid det som uppkommer när man tappar ett ägg i ett cementgolv. Klatch.
E-L-O håller för sitt högra öga. Hon säger ingenting. En vaken materialare i båset kommer med en handduk. Den närvarande ambulanspersonalen kommer springande. Dom sätter E-L-O på en bänk. Hon fipplar upp sin telefon och ringer.
Ett grått 300-objektiv vilar på golvet.
En ensam ilsken röd fläck ligger bredvid.
En svart puck har landat i en grå fotoväska.
Kanske dags att anting klä på sig hjälm eller kanske kräva luckor i plexit som de har i den stora ligan på andra sidan Atlanten.
ST tar upp ämnet här.
Läs även andra bloggares åsikter om Foto, olycka, ishockey
2 kommentarer:
Var har du tagit vägen mannen?
Vi väntar på nästa inlägg!
Jag äter thaimat. Ska snart gå till SJs kontor och försöka ta mig till den sista komuniststaten. Får se om jag lyckas.
Skicka en kommentar