söndag, november 22, 2009

Bil på glid

Ibland är det halt på vägarna. På väg hem från Beitostölen idag ligger jag i min bil bakom bussen som i sitt inre hyste skidlandslaget. Plöstligt ser jag hur bussen framför mig börjar glida mot snövallen. Jag bromsar och får efter ett par gastkramande sekunder stopp. Lutningen är rejäl. Hinner smälla av ett par bilder genom vindrutan innan bussen lyckas backa upp och åter kan köra på den rätta vägen. Parkerar min bil på tomgång och handbromsen ordentligt idragen. Kliver ut och går iväg och fotar av bussens hjulspår och den slänt som åkarbussen höll på väg att åka rodel nedför. Plötsligt hör jag så ett lätt väsande ljud. Det är min bil som låter. Dubbdäck till trots har dem så sakta kommit på glid. Med handbroms i börjar den förarlösa bilen en liten resa ned för backen. Förvisso inte så många centimeter per sekund men fart har en tendens att öka. Efter ett par raska men vingliga steg hoppar jag in i min blåa skönhet och lyckas inte få stopp men väl styra åbäket åt rätt håll.

Det ser faktistk ganska dramatiskt ut på bilden. Sanning var väl att det ändå var ganska lugnt. Hade herr busschaufför kört lite fortare hade det nog inte slutat lika lyckligt. Nu blev det en webbnyhet med ett ögonvittne citerat.

Glo här.

1 kommentar:

Gunilla Jakobsson sa...

Uscah och fy för snö och halka - alltså innan det blir till skidföre. Jag våndas och hisnar - ta de varligt men nu är du väl tillbaka i småregnets och snålblåstens hemvist. Känns tryggt - då håller man sig till ledstång och linjer.