En fyraårig bondpojk stegar in i en för honom gigantisk byggnad med 500 grisar. Då blev näsan pikig.
måndag, november 02, 2009
Inte Lykke Li men ganska så lycklig
Dagen regnar bort. I den av stora silvret färgade dagen sitter jag och medans koldioxiden har fest, barnadödligheten i Zimbawe ökar och Peshawars gator färgas av rött blod så är min största utmaning idag att hitta ett par boots med rätt färg, skön form och en lagom diskret men ändå iögonfallande dragkedja. Ibland tittar jag på den del av mig som påstås vara medveten och på den andra som är modemedveten och det börjar liksom att klia i ryggraden, den som jag trots allt vill ha.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
3 kommentarer:
Välformulerat.
Tack. Hade du inte varit anonym hade jag tackat dig i tingform i form av lite tunnbröd.
Jag är oxå tuff
Skicka en kommentar