Det slog mig igår. Jag har börjat hitta i mitt eget kök, det tog ett par månader. När jag bytte stad och lägenhet i skiftet januari/februari så kastades det mesta om. När mars kom så kom även irritationen både nu å då. Frustrationen över att inte direkt veta och hitta var småskedar och durkslag var placerade tog hårt på mig. Igår kom jag på mig själv med att dra i lådor och skåp utan att tänka och med påtaglig snabbhet. Skönt det.
Idag är en lugn dag. Jag mailar och letar udda idrotter som jag kan besöka och utanför mitt fönster är alkoholkonsumtionen påtaglig, visselpiporna högljudda och de vita mössorna mångtaliga. Läser i den utmärkta tidningen FOKUS att arbetslösheten är 4% och BNP-tillväxten 6,4% så jag tror nog att en ljusnande framtid är deras. Annars kan jag störa ihjäl mig på krönikor som denna tid varje år är återkommande. Någon person har fått i uppgift att skriva om studenter och väver ihop en liten saga om studenterna minsann ska njuta denna dag. Men, det kommer alltid ett men, imorgon vaknar ni upp och mår dåligt. Bakfulla, vilsna och arbetslösa. Med fläckig vitmössa och muntorrhet. Så njut nu! Och tänk inte på imorgon. Sen avslutas det hela med någon melankolisk ordlek med orden framtid, ljusnande och vår.
Dålig fantasi kallas det.
Odålig, det vill säga bra, fantasi har däremot storbloggarn, storfiskarn och storfotografen Jonas. Han har vunnit pris. Igen. Hurra hurra hurra hurra. Alltid kul att se folk man känner få den uppskattning som de är förtjänta av. Sen kan jag ju bara lite lätt konstatera att formel 1 har sin Vettel. Svenska landslaget har sin Zlatan. Aftonbladet har sin Wennman. Han har ju såklart också fått pris. Tack förresten mr Dareberg utan dina länkar och tips hade jag inte varit lika "med" i fotosvängen. Du är en bra genväg!
Nu ska jag förbereda lite för imorgon. Jag ska kombinera. Två sporter från olika samhällskikt på en dag i två olika länder. Speedway och golf. Sug på den ni.
För bra precis ett år sedan bodde jag med denna utsikten. Då var jag i ett ganska kallt Sydafrika och kuskade runt i en hyrd vit bil. Det var roligt. Min resekamrat herr Bardell är i det närmaste försvunnen från bloggvärlden. Var är han? Var det dagens Grattis som fick honom att vika ner sig?
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar