En fyraårig bondpojk stegar in i en för honom gigantisk byggnad med 500 grisar. Då blev näsan pikig.
måndag, maj 29, 2006
Det måste nog räknas som en böjelse..
Jag gillar jakt. Nöjesjakt. Eller jakt. I princip all jakt gör man ju för upplevelsen. Och för att det är kul.
Det är det. Inte helt politiskt korrekt men inte desto mindre sant. Det ÄR kul. Att döda djur. I alla fall visss djur. Inte alla djur. Att bringa död åt skalbaggar och flugor är ju inte dirket någor man blir tokupphetsad över.
Att skjuta fågel det är kul. Det är nog det näst bästa jag vet. Jag tror det sitter rotat sedan min barndom. Trastar som åt jordgubbar skulle skjutas. Så var och är det bara.
Den lycka och det adrenalin som sprids i min kropp när jag lyckas golva en trast med en välriktad hagelskur den är behagande. UNgefär som att göra mål. Eller att smacka av den där perfekta bilden. Sjukt? Ja kanske. Sant? Ja, i alla fall för mig. Politiskt korrekt? Nej, knappsats.
Takdia går hett just nu.
Cykla inte med punktering.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar