Nio mord på en förmiddag

När jag var liten fanns det vissa höjdpunkter i livet. När näsan blev pikig. Det var oftast något inom jordbruket.
Åka en ny traktor. Se en kalvning. Grisslakt eller hönsnackning.
En del ganska idylliska en del sannerligen makabra. Bara det faktum att vi fick dra lott om vem av oss barn som skulle få skära av grisarnas öron vid styckningen kan ju, uttalade i fel sällskap, verka aningen suspekt.

Hur som helst återupplevdes en sådan sak idag.
Ganska bestialiskt men icke mindre nödvändig. Chopp chopp sa det bara.

Hur som helst. Nu ska jag jobba.