Vad är Hans?

Det kan man ju undra. Hans är alltså mannen som har förstahandskontraktet på mitt nya hem. Hans åt ägg när jag kom. Igen. Hans lägenhet (min lägenhet) luktade ägg. Igen. Hans hade torkat sig om munnen. Det hade han inte gjort sist.
Vi skrev på papper och Hans var yr. Och ingen tv hade han tagit dit. Fast han sa att det skulle ingå. "Jag har klarat mig hur bra som helst utan teve" log han brett. Klart du gjot ditt offer. Du har väl kokat ägg under den tid vanliga människor ser på tv. Pund.
Jag och min kära sambo FInaElina åkte dit igår. Hans hade inte städat. På länge. Det luktade illa i lägenheten. Surt och ägg liksom. Vi döpte enhälligt lukten till Hans. Efter ett tags undersökande så fann FinaElina en blöt mopp som stod i en hink. Moppen luktade Hans. Den hade nog stått ett tag. För den hade då inte använts på golvet...
Hans la på lite på hyran för att täcka slitage på möbeler och så. Man brukar säga att man hyr en möblerad lägenhet. Hans har tagit det begreppet till en högre nivå.
Detta ingick i lägenheten.

Damm, massa damm.
En DVDspelare (utan tv helt värdelös, om man nu inte vill sälja den)
En tub raklödder, lagomt rostig.
En strumpa. (Strumpan hade inte blivit kvarglömd under nån möbel utan låg mitt på golvet. Jag förutsätter att Hans ville att jag skulle ha den...)
I köket ingick IKEAporslin och IKEAbestuick som alla låg kvar i sin förpackningar förutom en av varje sort som använts och inte diskats.
I kylen ingik. Två burkar konserverad tonfisk. 50 cl folköl av märket Pripps 3,5 % alkohol. 50 cl Pepsi MAX. Mögel på en hylla.
En soffa.
Ett köksbord från IKEA som skruvats ihop utan hjälp av verktyg = Skitrangligt... Inga spontana samlag på det bordet inte...
Gardiner som var 55 cm för långa och de överflödig 55 cm låg prydligt utsläppt på golvet...
En trasig skåplucka.


Hans är nog ensam. Hans får inga besök. Därför skiter han i. Han skiter i om lägenheten ser ut som crap. Ingen ska ju se det.

När vi gick såg vi att Hans nog aldrig kan jobba på en raklambyrå. Han har lite dålig koll på i vilken ordning bokstäverna kommer i ordet reklam. först skrattade vi ganska mycket. Sen tyckte vi lite synd om honom.

Fransk Rivieran fick vänta...

Jag skulle ha åkt idag. Till Frankrike. Men det blev det inget av. Johan Elmanders lårmuskel höll inte för det. Han sträckte sönder baksidan av låret så nu blev jag kvar i Sverige. Franska havskusten får vänta på mitt första besök. Men jag reser ändå. Sitter på Landvetter i detta nu. Har en mellanlandning med flyg byte och sen är jag framme. Ska bli skönt. Och kul.

Krönikören har ännu inte tittat mig i ögona. Men vi har ju inte träffats så det har väl inte varit så lätt för han.

En annan kul grej idag. Precis innan jag lämnade kontoret så påkallade Heden min uppmärksamhet. Han höll en påse i handen. "Jag har nåt till dig Byggare BOB!" Jag heter det för tillfället eftersom mina arbetskamrater blev så imponerade av hur snabbt och smärtfritt jag satte ihop en IKEAmöbel... "Fan du har ju rätta längden och rätta bredden på röven" Han gav mig en påse.
"Min brorsa är delägare i dom här" Ett par Nudie Jeans. Alldeles nya. Jag fick dom..... Jag sa tack. Han är snäll Heden, Snäll.

Jag fick en krönikör på fall

Jag har lirat hockey idag. Mitt kontor mötte GP. Arenan för dagen var Isdala strax utanför Göteborg. Jag var ganska laddad. Det kändes liksom kul. Till vårt lag hade det även värvats en bronshjälte från 94. Håkan Mild! Han gick backpar med Skrattarn. Säga vad man vill om Håkan men griller var kanske inte hans starka sida...

Det var en kul match. MackansMedia nätade och Redigeranr var helt slut efter 14 minuter och prickvomiterade upp sörja ner i en golvbrunn. Det var en syn. Jag trodde att just denna incident skulle bli mitt minne of the game. Men ack vad jag misstog mig.

Minne of the game!
Kommer inte exakt ihåg men nåt åt det här hållet hände. Jag spelade center. Hade bra tekstatistik och hade ungefär 15-2 mot GPkrönikören. Kanske var det denna statistik som gnagde den 190 cm långe silverräven med det konstiga efternamnet Härd.
Hur som helst jag cirkulerar i mittzon och leverera pucken vidare till nån jag inte kommer ihåg. Krönikören och jag åker jämsides. Av nån anledning hakar vi ihop. Min klubba kommer över hans ben på nåt sätt. Mina hockeyinstinkter tar vida och jag liksom drar armen emot mig men det är bara det att krönikören kommer emellan. Han trycker emot och jag liksom bänder honom bakåt. Pladask. Krönikören ramlar bakåt och min arm eskorterar honom ända ner i den iskalla isen. He he säger jag och ångrar mig snabbt. Istället för att fråga hur det gick så skiter jag helt i honom, Jag slår helt enkelt bort blicken och försöker agera som om inget hänt. Istället följer jag spelet med blicken och åker efter. Några sekunder rullar. Sen känner jag en klubba mot benskydden. Någon försöker att bända ner mig. Jag anar vem det är. Krönikören har hunnit ifatt mig och rabblar en sörja av ord där jag lyckad uppfatta ungefär: Fattar du vilken nivå... fnm,f...va fan. .,.idiot..-,hmdmm-- nivå du är på..-,. hockey....:_tackling.. ,m,m.., Allt detta medan han försöker att få mig att ramla genom att likte en kofotstjuv vrida och bända. Men jag håller balansen. Den som är närmast att ramla är inte jag. Det är Kofotsjocke. Han ger i alla fall upp bändningen och börjar istället att hacka slå på mina skridskor. Det gör lite onte. Men det visar jag inte. Det bli avblåsning för blockering. Fljande konversation uppstår... (ungefär)
Krönikör: "Va fan håller du på med! Fattar du inte vilken nivå det är"
Jag: "Men va fan skärp dig"
K: "Men fattar du vilken nivå det är"
J: "Men skärp dig"
K: dnfm,nafdlfkjdlskjfklsd (Nåt ohörbart eller glömt)
J: "Men skärp dig, det var ju du som åkte in i mig"
K: "dkjalskjfdn vlnl knsd vanvm "
J; "Men skärp dig, det var ju du som åkte in i mig"

Så håller vi på.... Ganska länge. Men det enda jag kommer ihåg att jag sa var just "Men skärp dig, det var ju du som åkte in i mig" varvat med "Men skärp dig".

Men vi tackade varann efter matchen. Fast han tittade bort och på frukosten efteråt så sa vi inget till varann och han tycktes titta bort hela tiden.

4-2 vann vi med!

Produktion och Finland

Jag producerar. Jag skapar inte jag producerar. Sporten är lite mer skapande. Men allmänjobben är det produktion. Inget annat. Mitt eget fel. Endast mitt eget fel. Jag vill inte anstränga mig. Jag är lat. Men nu ska jag anstränga mig. På skitjobben. På
sportjobben går jag fortfarande på rookiekänsla. Det är härligt.

Dagens bilder finns på en finsk sida. Helsingin Sanomat har fått ut bilder ur Finlands krigsarkiv. Skrämmande blider. Bilder vinner på att åldras.
Tänk dig stressen under ett krig. När som helst kan ditt liv sluta. Du kommer märka det och det kommer att göra ont. Någon död utan smärta finns inte i krig sägs det. Hur man nu kan veta det. Ingen har väl överlevt och kunnat berätta... Men tänk dig då att du är omringad. Du har ingen mat. Din enda livhake för att kunna överleva. Eller ha större chans att överleva är att skära i dina döda kamrater. Skära upp deras kroppar och grilla bitarna du får ut. Äta dom. Bli mätt. Föreställ dig lukten när du steker din döda vän. Smakern när du äter honom. Minnet över honom när du torkar dig om munnen.
Det fick de sovjetiska styrkorna bevisligen uppleva. Man har hittat en del bilder på avgnagda människorevben och uppstyckade kroppar.

www.hs.fi

Nya tider.

Har skrivit kontrakt idag. På en lägenhet. Fast just nu bara i tre månader. Men det känns bra. Snubben som hyr ut heter Hans. Hans är snäll men när vi kom idag, jag och FinaElina, så hade han äggdelar i mungiporna. Hela lägenheten stank ägg. Hans åt äggmacka när vi kom. Han öppnade dörren och log så att mungiporna, som för tillfället fungerade som äggledare, kittlade öronsnibbarna. Hans har krulligt hår. Blondt krulligt hår. Nu stod denne krullhårige mannen och log i en äggodörande hall. Jag och Hans var överens. Så nu ska vi bo där.
http://www.blocket.se/vi/10012452.htm?ca=15_s

VVT. Vi vänder trenden

VVT. Den sloganen hade Nordanstigs kommun för ett par år sen när jag var på Ålandskryssning med dom. Inte hela kommunen men delar av den.

Nu har jag en lägenhet. Det är bra.

Va fan...

Det regnar och blåser så in i helvete.

På grund av FinaElinas velighet så fick vi inte den billiga men braiga lägenhet som vi tittat på.

Jag har skrapat av en del lacken på min nya bil mot ett betongfundament.

Jag har jobbat i 13 timmar och jag har ingen betald övertid.

Jag har om två veckor ingenstans att bo.

Mina visdomständer växer så det spricker upp stora sår i munnen.

Jag har inte ätit middag.

Moderaterna finns.

Må ikke tildekkes

Finland. Nåt vemodigt vackert över detta land. Vet inte vad. Väntade på en taxi i 55 minuter idag. Jag ringde till taxicentralen tre gånger och påminde i en allt mer irriterad ton och med min engelska accent. Taxiväxeltjejerna stammade mer och mer och skämdes ganska mycket på slutet, vill jag tro.

Åt med Hö. Han var trevlig igen. Nu igen. Jag åt så jag blev västerländskt mätt. Äckligt mätt. Försökte lindra med colalight. Patetiskt.

Var som nämnt tidigare i Borås dagen efter SM-Guldet. Elfsborg hade väntat på SM-Guld i 45 år. Vad toppar Aftonbaldet med? Kolla själv... Lokal anknytning?

No el pas, Don not cover, Ei sa peitä.

Är i Finland. Helsingfors. I en arena som direktöversatt skulle heta VästBils arena. Innebandy. Inge kul. Sitter med en kille som jag först tyckte var en idiot. Nu tycker jag bara att han är lite rubbad. Lite arrogant dumdryg. Inte direkt en kanonbeskrivning att ha i en kontaktannons... Hur som helst. Hö och jag har bokat in oss på samma hotell. Vi ska käka och dricka öl med finska hockeyagenter. Det blir nog trevligt. Det var ett tag sen yrsla fick härja fritt i skallen. Men det är nog dags nu.

Finland är på nåt sätt gulligt. Alla försöker att förklara på finska och när man inte förstår uttalas de finska orden långsamt och med tydlig artikulering. Som att man skulle förstå finska bättre för att dom pratade långsamt och tydligt. Skulle inte tro det.

Man jobbar, shoppar, jiddrar åker trick

Sven dog. Han hjälpte till att bygga ett hus. Jägarns hus. Dom skulle dricka kaffe. Men Sven gick åt fel håll och sen ramla han omkull. Dog. Bara sådär. Det är konstigt det dära med död. Man tror ju liksom att folk ska dö i ordning. Visst kan det diffa på ett par år hit och dit men jag har i alla fall den bilden att 90åringar dör före 60åringar. Men så är det inte. Det visst väl jag med men nu blev det liksom tydligt. Men 67 år är ingen ålder. Det tycker inte jag. Men det är väl vad som kallas livet.

Dina händer flög som örnar och din syster ropade från taket kom.
Vinden som dom steg var från något bortom tid och rum och allt man tror det handlar om.
Dina händer som två älgar som mötts och fallit ihop, så låg dom över bröstet stilla tillslut.
En av killarna på bruket slutade sitt levnadslopp och händerna visade anden vägen ut.
Dina händer var som mina, tänker jag och tar en ton till avsked på min felstämda gitarr.
Men nu säger jag adjö. Jag vill leva jag vill dö. Men det går fort. Det går på några ögonblick.
Stefan Sundström

I en stad som Heter Borås

Jag var i Borås. På boråsarnas stora dag. Det gick bra. Hade mycket bilder i de stora tidningarna. Det var kul. Nu ska jag och Fina Elina bada. Eller simma. Ska skriva nåt roligt sen. Eller försöka.

Dagens hyllning!

Da da da da da dada! (Lallas) Dagens produkt är.................................................. KESO!!!!

Hur bra som helst. Till allt. Kött, fågel eller som idag till torsk. Hur gott som helst.
Man kan göra röra. Om jag ska äta t.ex. stek med klyftpotatis. Istället för att göra bea så hackar man en rölök (på svenska rödlök), salt, peppar, massa keso. Scweinit gott och så blir man inte fet som en kokerska av de heller!