En fyraårig bondpojk stegar in i en för honom gigantisk byggnad med 500 grisar. Då blev näsan pikig.
tisdag, juni 14, 2011
När jag draftade en talang
Så här såg han ut när jag fann honom (facebooksaxad bild). Rufsig frisyr. Väst, t-shirt och objektiv tycktes alla vara förstora för detta startsnöre som enligt egen utsago kom ifrån "under Borås, typ". Då var året 2009 och en intensiv sommarvecka jobbade jag för Gothia Cup. Carl jobbade även han även om han knappt hunnit fylla moped. Fast även om han var ung så fanns där ett driv. Han vill och kunde. När han fick låna ett längre teleobjekt och ett kamerahus av mig så lyste lyckan i hans små ögon. Nu har åren tickat fram. Carl är inte lika liten längre. Rent längdmässigt vinner han över mig. Han har flyttat till Göteborg och långa telen tillhör nu hans vardag. Han bloggar som man ska göra på Bildbyrån. För där är han nämligen numera anställd. Jag kan inte neka till att jag faktiskt lade ett litet ord för honom. Följ honom så kan ni få uppdateringar från fotbollsdamernas VM i sommar. Han får inte direkt en sommar i smygstartens tecken. Det är han för bra för.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
4 kommentarer:
Detta är stort, jag är inte bara med i blogglistan, jag har ett inlägg också! Hade aldrig kommit så här långt utan världens bästa Nisse dock! Jag är hedrad att få gå i dina fotspår med dig som vägvisare :-)
Gå mot norr. Det är coolast.
Jag tror att det är gymnasieutbildningen och 'kollegorna' på den samma som ligger bakom succén... :-)
Fränt! Grattis till jobbet Carl! Även jag minns när han lånade det där objektivet under Gothia. Definitionen av lycka. : ) minns även när vi skulle göra något på det där irakiska laget. Parkerade långt bort i h-vete och fick hajka genom urskogen i timmar (kändes det som) för att komma till fotbollsplanen. Lycka till, båda två.
/Gothia-Gustav
Skicka en kommentar