Nu skall här åter bli mästerskapsblogg. Sedan min start på Bildbyrån har januari betytt handbollsmästerskap. Jag följde handbollslandslaget i Trondheim 2008 och i Split 2009 och detta decenniums första månad skall jag och handbollskrigarna hålla till i Innsbruck.
Uppladdningen igår bestod i vänners återkomst till Sverige efter kortare period i Asien. Den älg som jag sköt på solpasset i september låg mald, kryddad och stekt tillsammans med allt annat som hör tacos till. En riktig brakmiddag där resehändelser och allmän politik stod på schemat. När klockan började närma sig tolv började jag försöka dra mig hemåt. Men slumpen föll som så att Full metal jacket började rulla på televisionen och en sådan kultrulle kan bara inte undvikas. Men strax efter att Gomer Pyle fyllt Drill Inspector och sig själv med bly så tog jag i alla fall bilen hem för att packa. När jag så släckte lampan lyste 03:31 ilsket rött på min klockradio. När samma apparat lyst e ut 05:01 klev jag upp och ringde taxi.
Nu sitter jag vid gaten på Landvetter och väntar in Rebecca som ryktet säger skall vara snart kommen. Det ser jag fram emot. Hon är så otroligt härlig och kan ju det där med känsloyttringar om ni minns…
Runt elvasnåret är vi i alpstaden. Flincken som varit otrogen med skidskyttet ansluter där. Tyvärr så kommer Ulf från allehanda delar av Ystad inte att närvara i år. Det smärtar mig men det får helt enkelt gå ändå.
Så. Nu kör vi.
En fyraårig bondpojk stegar in i en för honom gigantisk byggnad med 500 grisar. Då blev näsan pikig.
söndag, januari 17, 2010
lördag, januari 16, 2010
OKej.. det är kul... Men inte om Haiti...
Trollning av grupper på Facebook. Jag tycker det är lite roligt. Jag sitter själv och stör mig på folk som går med grupper som "Vi som gillar solen" eller "Tjejerna mot killarna försten till 100 000". Med lite lite efterforskning så ser man ganska snabbt att den senare var fejk. Men. Jag tycker som sagt att det är lite kul att byta gruppnamn från "Tjejerna mot killarna.." till " Vi som ligger med våra föräldrar".
Men. När katastrofen på Haiti utnyttjas så tycker jag att det är lite magstarkt. Sen att journalister, kompisar och familjemedlemmar (Lavemange) är så dumma att de går med... Ja då blir det nästan så att jag skrattar lite. Om man läser lite innantill och står det att "sponsorerna" som skall donera 2 kr per medlem träder fram när målet är nått. Det är ju så osannolikt att det inte liknar något annat. Donerar företag pengar vill de att det syns.
Läs även andra bloggares åsikter om Facebook, Troll, Haiti
Men. När katastrofen på Haiti utnyttjas så tycker jag att det är lite magstarkt. Sen att journalister, kompisar och familjemedlemmar (Lavemange) är så dumma att de går med... Ja då blir det nästan så att jag skrattar lite. Om man läser lite innantill och står det att "sponsorerna" som skall donera 2 kr per medlem träder fram när målet är nått. Det är ju så osannolikt att det inte liknar något annat. Donerar företag pengar vill de att det syns.
Läs även andra bloggares åsikter om Facebook, Troll, Haiti
fredag, januari 15, 2010
Titta det händer saker!
Pressmannen för Tre Erik mailade mig för en timme sedan. Så här skriver han
Hej Nils
Dess bättre är det så att Läkare Utan gränser har fel. Vi tar precis lika mycket som de andra, vilket betyder 10 %. Om du skänker 50 kronor hamnar 5 hos oss och det kan man kanske ha åsikter om, men det är 5 kronor och inte 17.
Tack för att du håller kollen på oss dock.
Med vänlig hälsning
Erik H
Och alldeles nyss uppdaterade Tre och lade upp en nyheten om att Tre helt slopar sina avgifter SMS-gåvor till Läkare utan gränser från den 13 januari och framåt. Tack Pax för uppdateringen.
På Läkare utan gränsers hemsida står det nu så här.
Av 50 kronor går ca 44 kronor till Läkare Utan Gränser.
Utöver detta så skänker alltså Tre sina avgifter.
Borde inte Telia, Tele2 och Telenor göra samma sak?
Maila dem och föreslå!
Telenor
press@telenor.com EDIT Telenor gör likadant pressmeddelande ute 12:57
Telia
press@teliasonera.com EDIT Telia slopar även de sina avgifter och lägger dessutom till 5 kronor per skickat sms.
Tele 2
press.relations@tele2.com EDIT Tele2 följer. Artikel på SVD
Läs även andra bloggares åsikter om Tre, Läkare utan gränser, SMS, Hjältar
Hej Nils
Dess bättre är det så att Läkare Utan gränser har fel. Vi tar precis lika mycket som de andra, vilket betyder 10 %. Om du skänker 50 kronor hamnar 5 hos oss och det kan man kanske ha åsikter om, men det är 5 kronor och inte 17.
Tack för att du håller kollen på oss dock.
Med vänlig hälsning
Erik H
Och alldeles nyss uppdaterade Tre och lade upp en nyheten om att Tre helt slopar sina avgifter SMS-gåvor till Läkare utan gränser från den 13 januari och framåt. Tack Pax för uppdateringen.
På Läkare utan gränsers hemsida står det nu så här.
Av 50 kronor går ca 44 kronor till Läkare Utan Gränser.Utöver detta så skänker alltså Tre sina avgifter.
Borde inte Telia, Tele2 och Telenor göra samma sak?
Maila dem och föreslå!
Telenor
press@telenor.com EDIT Telenor gör likadant pressmeddelande ute 12:57
Telia
press@teliasonera.com EDIT Telia slopar även de sina avgifter och lägger dessutom till 5 kronor per skickat sms.
Tele 2
press.relations@tele2.com EDIT Tele2 följer. Artikel på SVD
Läs även andra bloggares åsikter om Tre, Läkare utan gränser, SMS, Hjältar
Från Haitis folks ryggar skär mobiloperatören TRE sin vinst
Går in på Läkare utan gränser för att på ett alldeles för litet sätt försöka om inte lindra skadan så i alla fall döva mitt eget samvete lite. Hittar till min glädje en tjänst via sms. Man kan enkelt och snabbt donera pengar. Otroligt smart och förmodligen gör just snabbheten och enkelheten att mer pengar kommer till de nödställda. Bra så långt.
Sen ser jag en lite *
En asterix som förkunnar villkoren. Så här står det.
Av 50 kronor går ca 41 kronor till Läkare Utan Gränser genom operatörerna Tele2, Telenor och Telia, ca 33 kronor genom Tre.
Telia, Tele2 och Telenor snor åt sig omkring nio kronor. Nästan en femtedel av donationen. Hur skamligt är inte det? Två, tre kronor hade jag kunnat acceptera. De kan säkert förklara bort sig med någon svindyr tekniklåda som måste installeras. Men nio spänn?
Men de tre företagen ser ändå ganska snälla och hederliga ut i jämförelse med satans hantlangare TRE. 17 kronor roffar de åt sig.
Visst ska kanske företag få tjäna pengar på sådana här tjänster men inte så här stor del av själva donationen.
TRE har en kundombudsman. Här kan ni skriva till henne vad ni tycker om TREs taktik.
TRE har även en press och medieansvarig. Han heter Erik. Maila han vet jag!
Läs även andra bloggares åsikter om Tre, Läkare utan gränser, SMS, Tjuvar
Sen ser jag en lite *
En asterix som förkunnar villkoren. Så här står det.
Av 50 kronor går ca 41 kronor till Läkare Utan Gränser genom operatörerna Tele2, Telenor och Telia, ca 33 kronor genom Tre.Telia, Tele2 och Telenor snor åt sig omkring nio kronor. Nästan en femtedel av donationen. Hur skamligt är inte det? Två, tre kronor hade jag kunnat acceptera. De kan säkert förklara bort sig med någon svindyr tekniklåda som måste installeras. Men nio spänn?
Men de tre företagen ser ändå ganska snälla och hederliga ut i jämförelse med satans hantlangare TRE. 17 kronor roffar de åt sig.
Visst ska kanske företag få tjäna pengar på sådana här tjänster men inte så här stor del av själva donationen.
TRE har en kundombudsman. Här kan ni skriva till henne vad ni tycker om TREs taktik.
TRE har även en press och medieansvarig. Han heter Erik. Maila han vet jag!
Läs även andra bloggares åsikter om Tre, Läkare utan gränser, SMS, Tjuvar
söndag, januari 10, 2010
Bilden till året
Har petat in bilderna till Årets Bild. Lite blandat. Överraskande nog har jag bara skickat in bilder i de två klasserna med tema sport. Här är två av mina alster som jag i år skickade in.

I övrigt laddar jag för Innsbruck. Men först en vecka i Göteborgs tjänst. Var sugen på att åka på längdskidor i Otepää men det blir lite tajt att hinna dit innan handbollen drar igång i Österrike. Praktikanten får sköta det istället även fast han inte kan se skillnad på en vallaburk och en skidstav. Men han levererar nog ändå.
Nu ska jag i tur och ordning.
Slösurfa.
Glo på det berg av kläder som ligger på min soffa.
Vänta in en biobesökare.
Sova.
Läs även andra bloggares åsikter om Årets Bild, Foto, Zlatan, Jonas Jerebko

I övrigt laddar jag för Innsbruck. Men först en vecka i Göteborgs tjänst. Var sugen på att åka på längdskidor i Otepää men det blir lite tajt att hinna dit innan handbollen drar igång i Österrike. Praktikanten får sköta det istället även fast han inte kan se skillnad på en vallaburk och en skidstav. Men han levererar nog ändå.Nu ska jag i tur och ordning.
Slösurfa.
Glo på det berg av kläder som ligger på min soffa.
Vänta in en biobesökare.
Sova.
Läs även andra bloggares åsikter om Årets Bild, Foto, Zlatan, Jonas Jerebko
torsdag, januari 07, 2010
I vågorna av den jakt som många kallar slakt
Okej. Jag har dragit mig i flera dagar. Men nu kan jag inte hålla mig längre. Så här kommer det.
Jakten var nödvändig och det tänkta syftet var i förlängningen bra. Men genomförandet och planeringen av detta var ogenomtänkt, kortsiktigt och förbannat klantigt. Jag tycker inte att det var för tidigt att jaga varg redan nu. Med villkor att de utlovade utplanteringarna av nya vargar med annan genetiskt utsättning blir av. Men när jakten nu arrangerades som den gjorde så frågar jag mig om inte hela grejen bara var en gest för att stilla den ilska mot varg som finns inom vissa delar av bland annat jägarkåren. Jag tror att acceptansen mot ett rovdjur ökar om viss jakt på det finns. Det är förmodligen även så de styrande i detta fall tänkt. Men att förvalta en viltstam med jakt som verktyg och samtidigt öka acceptansen för djuret med samma verktyg rimmar illa.
Om nu meningen var att plocka bort sjuka och av inavel påverkade vargar så skulle man enligt mig ha anlitat ett antal proffsjägare som spårat upp och skjutit de 27 vargar i sämst kondition. Ett bättre år att göra det än i år kommer knappast igen på många år. Spårsnön som legat över alla vargrevir är det redskap som behövs och som knappast kommer igen inom de närmste åren. Jag är också för att man här kunnat ha gjort ett undantag mot det förbud mot jakt på åtel som finns i Sverige. En åtel är en plats dit man lockar varg eller annat vilt i form av att lägga ut kött eller annan föda som bete samtidigt som jägaren sitter i ett gömsle och passar. Hade man jagat på detta sätt hade man kunnat välja ut exakt vilken varg i flocken man velat skjuta. Detta hade även gett en skrämseleffekt och där med en högre skygghet för människor på övriga flockmedlemmar. En kombination av dessa två jaktformer hade förvisso tagit mycket längre tid än det dryga dygn jakten nu tog men hade å andra sidan uppfyllt det syfte som herr Carlgren och övriga i bestämmande ställning menade fanns.
Nu valde istället makthavarna den enkla och billiga lösningen. Man rekryterade över 10000 mer eller mindre kunniga jägare som förvisso fyllde kvoten snabbt och effektivt, mycket tack vare de gynnsamma förhållandena, men knappast uppfyllde det mål som var tänkt. Nu har man bland annat förmodlige skjutit bort båda alfadjuren i Amungenreviret i vilket det fanns åtta månaderna gamla valpar. Valparna kommer klara sig, det handlar inte om det, men vad jag har förstått så är de inte tränade eller, om vi nu använder jakthundstermer, injagade än. Deras intresse kan nu mycket väl istället rikta sig mot lätta byten som tamboskap. I just det fallet så kan, jag skriver kan, jakten ha fått total motsatt effekt än vad som var tänkt. Detta hade förmodligen aldrig hänt om man jagat på annat sätt. Som det blev nu så sköts i princip den varg som kom inom skotthåll. Att förvalta en så till antalet liten viltstam genom en sådan lotteriavskjutning är om man tänker efter helt idiotiskt.
Det som retar mig mest är att kunskapen finns. Skickliga spårare och skyttar finns. Pengar kan inte vara något större problem eftersom det i det stora hela inte rör sig om gigantiska summor att anlita ett antal personer under en kortare period. Men istället anordnade man lotteri där alla som hade jägarlicens fick vara med.
För övrigt tycker jag att åteljakt borde vara lagligt under björnjakten, men det är en annan diskussion.
Lite länkar inom ämnet
Scaber Nestor skriver smart och kunnigt men ibland kanske lite enögt.
Svenska Jägareförbundet på Aftonbladet Debatt. Är också inne på acceptansspåret och jag tycker han har en poäng i slutet om att debatten kanske sprungit iväg lite. På båda sidor.
Läs även andra bloggares åsikter om Varg, Vargjakt, jakt, Rovdjur
Jakten var nödvändig och det tänkta syftet var i förlängningen bra. Men genomförandet och planeringen av detta var ogenomtänkt, kortsiktigt och förbannat klantigt. Jag tycker inte att det var för tidigt att jaga varg redan nu. Med villkor att de utlovade utplanteringarna av nya vargar med annan genetiskt utsättning blir av. Men när jakten nu arrangerades som den gjorde så frågar jag mig om inte hela grejen bara var en gest för att stilla den ilska mot varg som finns inom vissa delar av bland annat jägarkåren. Jag tror att acceptansen mot ett rovdjur ökar om viss jakt på det finns. Det är förmodligen även så de styrande i detta fall tänkt. Men att förvalta en viltstam med jakt som verktyg och samtidigt öka acceptansen för djuret med samma verktyg rimmar illa.
Om nu meningen var att plocka bort sjuka och av inavel påverkade vargar så skulle man enligt mig ha anlitat ett antal proffsjägare som spårat upp och skjutit de 27 vargar i sämst kondition. Ett bättre år att göra det än i år kommer knappast igen på många år. Spårsnön som legat över alla vargrevir är det redskap som behövs och som knappast kommer igen inom de närmste åren. Jag är också för att man här kunnat ha gjort ett undantag mot det förbud mot jakt på åtel som finns i Sverige. En åtel är en plats dit man lockar varg eller annat vilt i form av att lägga ut kött eller annan föda som bete samtidigt som jägaren sitter i ett gömsle och passar. Hade man jagat på detta sätt hade man kunnat välja ut exakt vilken varg i flocken man velat skjuta. Detta hade även gett en skrämseleffekt och där med en högre skygghet för människor på övriga flockmedlemmar. En kombination av dessa två jaktformer hade förvisso tagit mycket längre tid än det dryga dygn jakten nu tog men hade å andra sidan uppfyllt det syfte som herr Carlgren och övriga i bestämmande ställning menade fanns.
Nu valde istället makthavarna den enkla och billiga lösningen. Man rekryterade över 10000 mer eller mindre kunniga jägare som förvisso fyllde kvoten snabbt och effektivt, mycket tack vare de gynnsamma förhållandena, men knappast uppfyllde det mål som var tänkt. Nu har man bland annat förmodlige skjutit bort båda alfadjuren i Amungenreviret i vilket det fanns åtta månaderna gamla valpar. Valparna kommer klara sig, det handlar inte om det, men vad jag har förstått så är de inte tränade eller, om vi nu använder jakthundstermer, injagade än. Deras intresse kan nu mycket väl istället rikta sig mot lätta byten som tamboskap. I just det fallet så kan, jag skriver kan, jakten ha fått total motsatt effekt än vad som var tänkt. Detta hade förmodligen aldrig hänt om man jagat på annat sätt. Som det blev nu så sköts i princip den varg som kom inom skotthåll. Att förvalta en så till antalet liten viltstam genom en sådan lotteriavskjutning är om man tänker efter helt idiotiskt.
Det som retar mig mest är att kunskapen finns. Skickliga spårare och skyttar finns. Pengar kan inte vara något större problem eftersom det i det stora hela inte rör sig om gigantiska summor att anlita ett antal personer under en kortare period. Men istället anordnade man lotteri där alla som hade jägarlicens fick vara med.
För övrigt tycker jag att åteljakt borde vara lagligt under björnjakten, men det är en annan diskussion.
Lite länkar inom ämnet
Scaber Nestor skriver smart och kunnigt men ibland kanske lite enögt.
Svenska Jägareförbundet på Aftonbladet Debatt. Är också inne på acceptansspåret och jag tycker han har en poäng i slutet om att debatten kanske sprungit iväg lite. På båda sidor.
Läs även andra bloggares åsikter om Varg, Vargjakt, jakt, Rovdjur
tisdag, januari 05, 2010
Vargdebatten
Funderar på att slänga mig in i debatten. Men, jag vet inte. Jag blir så trött. De otvättade argumenten tornar upp sig lika höga på båda sidorna. Statistik plockas fram och vinklas. Hatet förblindar. De ena hatar rovdjuret och kräver total död åt eller åtminstone avskjutning av vad de kallar de inavlade. Den andra sidan hatar också de som de kallar inavlade och kräver både död och avskjutning.
Smart.
Smart.
måndag, januari 04, 2010
Slå mig hårt. Rakt mellan ögonen. Jag vill se stjärnorna.
Frusen på en gård för kamrater kände jag plötsligt en otrolig lust att slå sönder mina blixtar. Jag kunde för mitt inre nästan höra hur hårdplasten och de snödekorerade trädgårdsplattorna möttes i en skadlig kollobration. Att få stampa den svarta tekniken tillbaka till griffeltavlans tid. Anledningen till mitt tysta men plågsamma känslosvall var förmodligen en kombination av junior-VMs tv-tider och kyla men just där och då kände jag mig bara frusen och utfryst. I den kalla januarimorgonen kände jag ett växande agg och en bitande köld. Då är det inte lätt att plocka fram kreativiteten. Det gjorde jag inte heller. Tre, fyra bilder av sviktande kvalitet blev det och efter att ha småpratat lite med kocken i huset satte jag mig i en blå bil och började min färd hemåt.
Så här sitter jag nu och dricker kaffe och stirrar på de tavelhyllor jag inköpte igår. Försöker att med tankekraft få upp dem på väggen. Det går sådär. Behöver lite understödj. Inte rent fysiskt utan mer mentalt. Det räcker med att någon är här och tittar när jag mäter, borrar och skruvar för att det ska bli fart. Ensam är det liksom inte alls kul att fixa.
Så. Nu är det färdigtgnällt. Istället tar jag tag i mins opostade brev. Det känns lagom.
Så här sitter jag nu och dricker kaffe och stirrar på de tavelhyllor jag inköpte igår. Försöker att med tankekraft få upp dem på väggen. Det går sådär. Behöver lite understödj. Inte rent fysiskt utan mer mentalt. Det räcker med att någon är här och tittar när jag mäter, borrar och skruvar för att det ska bli fart. Ensam är det liksom inte alls kul att fixa.
Så. Nu är det färdigtgnällt. Istället tar jag tag i mins opostade brev. Det känns lagom.
tisdag, december 29, 2009
Ursäkta tystnaden, jag är hemma.
Sover i drängkammarn. De gula väggarna brukar få mig att skriva. I fönstret strimmar en vintersol genom övervintrande pelargoner och utanför det handblåsta glaset står äppelträden i snöpuder och rimfrost. För ett år sedan låg jag precis här och skrev om en ko vid nummer 237 som dödde. Just nu har jag inte riktigt den inspirationen. Lallar runt. Fikar. Skottar snö. Reser tillbaka i minnen. Glömmer det dåliga och minns det roliga. Som det ska. Har spelat hockey, blivit skytte-K och ätit hemgjord pizza hos Ytterströms. Har mjölkat och glömt att ringa.
Funderar på att ta med mig datorn och bara sätta igång. Jag har tanken men inte utförandet. Vi får se.
fredag, december 18, 2009
Ergonomi
Spärra spärra
Inatt ungeför klockan tre så upptäcker jag att mitt ena VISA-kort är borta. Lätt kris. Kvick överläggning. Snabbt samtal. Kortet spärrat.
Idag gör jag ett kortare eftersök. Letar på glömda ställen och dolda fickor. Plötsligt lyser de ilsket guldförgyllda siffror mot mig. Det numera spärrade kortet hade gömt sig.... I plånboken.
Idag gör jag ett kortare eftersök. Letar på glömda ställen och dolda fickor. Plötsligt lyser de ilsket guldförgyllda siffror mot mig. Det numera spärrade kortet hade gömt sig.... I plånboken.
torsdag, december 17, 2009
Knarkarvideon igår följs upp med lite seriösitet. Om ni minns bravaderna herr S ägnade sig åt i Vadstena så kan ni nu följa han på hans nystartade blogg.
Det var bara det. Ikväll är jag och herr S bokad på inte mindre än tre (3) respektive två (2) julfester. Tidningen Match har julpingis. Idrottsjournalisternas klubb har innebandy och julbord medans GP har julfest utan tema men med allmän neddygning. Jag har lagt upp det på följande sätt. Jag rullar förbi Match, mutar herr S för att vara hejarklack åt Uffe den tuffe som med publikstödet i ryggen enklet smashar ut mig redan i kvalet. Sen följer en rask promenera till SJ-hallen där MackanMedia med anhang spelar den där sporten som de som var för dåliga för hockey spelar. Efter det bryter vi mot bibeln genom att frossa deluxe på Ullevi. Sen avslutar jag denna kväll genom att gå upp på GP och drottningSilviavinka till allehanda folk.
Ja ja. Hur som haver. Skona skaver. God Jul.
Det var bara det. Ikväll är jag och herr S bokad på inte mindre än tre (3) respektive två (2) julfester. Tidningen Match har julpingis. Idrottsjournalisternas klubb har innebandy och julbord medans GP har julfest utan tema men med allmän neddygning. Jag har lagt upp det på följande sätt. Jag rullar förbi Match, mutar herr S för att vara hejarklack åt Uffe den tuffe som med publikstödet i ryggen enklet smashar ut mig redan i kvalet. Sen följer en rask promenera till SJ-hallen där MackanMedia med anhang spelar den där sporten som de som var för dåliga för hockey spelar. Efter det bryter vi mot bibeln genom att frossa deluxe på Ullevi. Sen avslutar jag denna kväll genom att gå upp på GP och drottningSilviavinka till allehanda folk.
Ja ja. Hur som haver. Skona skaver. God Jul.
onsdag, december 16, 2009
En skatt
Vad ska man göra för att få ungdomar att förstå att det där med knark kanske inte är tårtornas tårta? Man kan vifta med pekpinnar eller visa diagram med antal döda hjärnceller. Eller. Så plockar man fram en bildkanon och visar denna video. Så här går det barn om ni trampar ner i träsket med crack. Gör det inte barn. Vem fan vill sitta som överviktig slentrian sällskap bredvid en synligt totalrubbad snubbe i bar över när denna förverkligar sin dröm som sångare?
Det är så sjukt att orden inte kommer till mig.
Det är så sjukt att orden inte kommer till mig.
tisdag, december 15, 2009
Det är mörkt min vän
Snökaoset har inte nått Göteborg. Det stör mig. Asfalt med lite lite snö reflekterar ljuset så mycket bättre än asfalt som bara är våt. I väntan på snön lyssnar jag på Adiam Dumott och försöker styra upp min vardag.
Har suttit hos herr Stiller och tittat på bilder ikväll. Årets Bild närmar sig och jag har faktiskt bokat ett rum i Örebro redan nu. Det är alltid kul att träffa kollegialet från Sveriges samtliga hörn. Att Årets Bild i år delas ut bara några dagar efter min hemkomst från OS i Vancouver kanske inte är ultimat men ultimata saker har en tendens att bli tråkiga så vi får väl le och vara glada ändå.
Imorgon ska jag ta en seriösdag. Stiga upp tidigt och sen gå till jobbet klockan nio. Bara för att känna på det. Verkligen stämlpa in och reda ut kvitton och kopiera papper. Jag försöker göra det ibland men misslyckas oftast och vaknar så där runt tio och skäms ända in i mitt arma bonnpojkshjärta. Men imorgon... Då.
I övrigt sitter jag och hoppas på att min allra bästa herr Loe ska släppa något nytt. Det skulle vara en glimt av våren redan i december.
I övrigt två. Jag har hittat mig ett par nya bloggar som jag lagt i min lilla flik som jag tittar in på dagligdags.
Trestegsraketen direkt från metropolen New York.
Erik och Pierre håller fiktiv låda här.
Någon snubbe med frossa sitter här.
Alla väl att titta in och skratta åt och med.
Har suttit hos herr Stiller och tittat på bilder ikväll. Årets Bild närmar sig och jag har faktiskt bokat ett rum i Örebro redan nu. Det är alltid kul att träffa kollegialet från Sveriges samtliga hörn. Att Årets Bild i år delas ut bara några dagar efter min hemkomst från OS i Vancouver kanske inte är ultimat men ultimata saker har en tendens att bli tråkiga så vi får väl le och vara glada ändå.
Imorgon ska jag ta en seriösdag. Stiga upp tidigt och sen gå till jobbet klockan nio. Bara för att känna på det. Verkligen stämlpa in och reda ut kvitton och kopiera papper. Jag försöker göra det ibland men misslyckas oftast och vaknar så där runt tio och skäms ända in i mitt arma bonnpojkshjärta. Men imorgon... Då.
I övrigt sitter jag och hoppas på att min allra bästa herr Loe ska släppa något nytt. Det skulle vara en glimt av våren redan i december.
I övrigt två. Jag har hittat mig ett par nya bloggar som jag lagt i min lilla flik som jag tittar in på dagligdags.
Trestegsraketen direkt från metropolen New York.
Erik och Pierre håller fiktiv låda här.
Någon snubbe med frossa sitter här.
Alla väl att titta in och skratta åt och med.
måndag, december 14, 2009
Min kompis
Min kompis Malte och jag åker traktor. På vagnen har vi förrymda kor som åter har fångats in. Någonstans runt Lövsättsbron delar Malte med sig av sina funderingar.
- Nils. Är du vuxen?
- Jaaaa, det är jag väl.
- Är du en pappa?
- Nej.
Lång betänketid.
- Men vad är du då då?
Ja. Vad är jag egentligen. Just nu är jag lite jetlaggad (tycker inte om ordet. Låter lite engelskt wannabee. Svenskt ord någon?) och dricker kaffe utan mjölk tidigt på morgonen.
- Nils. Är du vuxen?
- Jaaaa, det är jag väl.
- Är du en pappa?
- Nej.
Lång betänketid.
- Men vad är du då då?
Ja. Vad är jag egentligen. Just nu är jag lite jetlaggad (tycker inte om ordet. Låter lite engelskt wannabee. Svenskt ord någon?) och dricker kaffe utan mjölk tidigt på morgonen.
söndag, december 13, 2009
Här får man rösta
Stackars kineserna. Inte kan de odla låstaspaprika i FarmVille och inte kan de läsa varken Hövdingens eller Praktikantens bloggar. Nu är jag återigen i ett land med demokratiskt framröstade ledning. Finland har slutat strejka och klockan i Finland är tre fast klockan i mig är elva.
Natten i Shanghai var både rolig och underhållande. Ett kort konstaterande är att svenskar finns överallt och att väggarna på Mint Club (som har framröstats till Shanghais hippaste klubb år 2009) nu har fått höra pannkaksscenen med Grodan Boll och Kalle Stropp.
Gårdagskvällen spenderades med TV4-utsända och nyvunna svenska vänner. Vi åt groda och åkte först upp i hotellets takbar. Där roade sig några kineser med att i tur och ordning starta slaggis, spottade på golvet och ramlade i trappa. Vi kände kulturkrocken torna upp sig och åkte istället in till ett torn med konstig form och tittade på en utsikt som inte syntes på grund av ett hällande regn. Men det gjorde inte så mycket. För på scenen stod två kineser, en native american och en hippie som jag gissar kom från Belgien. I gnistrande plysch levererade de ABBA-hits och Metallicatolkningar med blandat resultat.
Natten i Shanghai var både rolig och underhållande. Ett kort konstaterande är att svenskar finns överallt och att väggarna på Mint Club (som har framröstats till Shanghais hippaste klubb år 2009) nu har fått höra pannkaksscenen med Grodan Boll och Kalle Stropp.
Gårdagskvällen spenderades med TV4-utsända och nyvunna svenska vänner. Vi åt groda och åkte först upp i hotellets takbar. Där roade sig några kineser med att i tur och ordning starta slaggis, spottade på golvet och ramlade i trappa. Vi kände kulturkrocken torna upp sig och åkte istället in till ett torn med konstig form och tittade på en utsikt som inte syntes på grund av ett hällande regn. Men det gjorde inte så mycket. För på scenen stod två kineser, en native american och en hippie som jag gissar kom från Belgien. I gnistrande plysch levererade de ABBA-hits och Metallicatolkningar med blandat resultat.
fredag, december 11, 2009
Another brick in the Chinese wall
Mästerskapet tog slut lite för tidigt. De oerhört trevliga tjejerna i laget höll inte för trycket utan var bra först när matcherna inte gällde något. Lite synd. Det hade varit lite kul att få vara med när ett sådant här lag lyckas och liksom slår igenom.För om bara det idrottsliga skulle falla på plats så har de redan allt annat som skulle få dem att bli så där härligt folkkära. Men men. En annan gång kanske.
Den för tidiga sortin har gjort mig till Shanghaibo i nästan två dagar. Flygen hem var lika fulla som de där två ryssarna som lastar en stubbe på en cykel och jag kan inte flyga hem förrän luciamorgonen nu på söndag. Shanghai fram till dess alltså.
Myllret av folk tycks aldrig ta slut. Överallt är det folk. Den privata sfären är liksom mycket mer offentlig i Kina. Gatan är som folks vardagsrum. På gatan petar man sig i näsan, man gråter, skriker, sover, rapar ljudligt, agar sin skrikande barn, äter kokta köttbullar på spett och allt sker inför allas ögon. Gränsen mellan det offentliga och det privata har liksom suddats ut.
Men trots att folk rapar mig i örat på tåget och trots att den tjocka tanten daskade sitt barnbarn både sju och åtta gånger så gillar jag Kina.
Fördomen har sagt mig att folk är lite illvilligt inställda till utlänningar. Men inget kunde vara mer fel. När jag har vandrat genom gatorna som jag tycker hör till det riktiga Kina och inte den råsminkade OS-fasaden som fanns i Peking så är det vänligheten, nyfikenheten och skratten som jag mött och även om jag pratade mitt modersmål och den skrynkliga tanten som sålde mandariner sitt så kunde vi både göra affärer och skämta.
Ikväll ska jag äta middag med Magnus och Max på tv4. De hade stora planer om att ta sig till Bangkok men tog för bara nån timme in på samma hotell som mig. Från mitt fönster kan jag se folket myllra, lyftkranarna sakta röra sig och neonskyltarna blinka. Natten i Shanghai väntar oss.
söndag, december 06, 2009
Livstecken från Kina
Kort inlägg bara för att visa ett livstecken. Snabb sammanfattning.
Käkar med pinnar. Blir betittad och pekad på vart vi långnäsor än går. Munskydd är sjukt populärt. Resan hit tog 27 timmar. Bagaget kom först idag.
Detta är det riktiga Kina, ingen putsad fasad som under OS. Här kan man bajsa, rensa fisk och laga skor på trottaren. Inget är fel eller dumt bara smidigt och trevligt att göra ute i det fria.
Saker som inte fungerar i Kina:
Under OS i Peking förra augusti funkade alla sidor förutom wordpress. Nu är wordpress tillgängligt men sidor som öppnades upp under OS har nu återigen stängts ned.
För min del så kan jag ta att inte kunna kolla in när folk slår sig på youtube eller uppdatera min blogg (detta inlägg skickas via mail och läggs upp av tredjeparten MackanMedia) men jag tänker på de stackars kineserna. Vad ska de göra hela dagarna? De kan varken pokas gå med i meningsfulla klubbar som "Vi som har efternamn som slutar på sson" eller odla paprika i Farmville. Fattigt liv blir det. Man kan undra hur de styrande datateknikerna tänker. Vill de inte folket väl?
Saker som fungerar i Kina:
Käkar med pinnar. Blir betittad och pekad på vart vi långnäsor än går. Munskydd är sjukt populärt. Resan hit tog 27 timmar. Bagaget kom först idag.
Detta är det riktiga Kina, ingen putsad fasad som under OS. Här kan man bajsa, rensa fisk och laga skor på trottaren. Inget är fel eller dumt bara smidigt och trevligt att göra ute i det fria.
Saker som inte fungerar i Kina:
- Youtube
- Blogspot
- Bordsskick
Under OS i Peking förra augusti funkade alla sidor förutom wordpress. Nu är wordpress tillgängligt men sidor som öppnades upp under OS har nu återigen stängts ned.
För min del så kan jag ta att inte kunna kolla in när folk slår sig på youtube eller uppdatera min blogg (detta inlägg skickas via mail och läggs upp av tredjeparten MackanMedia) men jag tänker på de stackars kineserna. Vad ska de göra hela dagarna? De kan varken pokas gå med i meningsfulla klubbar som "Vi som har efternamn som slutar på sson" eller odla paprika i Farmville. Fattigt liv blir det. Man kan undra hur de styrande datateknikerna tänker. Vill de inte folket väl?
Saker som fungerar i Kina:
- Kollektivtrafiken
- Massagestudiorna
- The West
onsdag, december 02, 2009
Första stoppet. En strejk
Mellanlandad i Helsingfors. På en flimrande skärm lyser det ilsket rött bakom destinationen Shanghai. CANCELLED.
Snålfinnarna som sitter i ledningen har kickat alla lastare och lossare och istället ställt det så att ett bemanningsföretag just i dagarna skall ta över driften på flygplatsen. Finnarna är inte bara snåla utan också envisa så alla lastare och lossare har gått ut i en enligt Finnair olaglig strejk.
Så nu sitter vi här. Ett litet gäng som sammansvetsats i vår situation och trots att det sätter mig i en liten obekväm situation så myser jag lite av kampandans vingslag. Så skönt att de som fått sina jobb nermalda i köttkvarnen på ett effektivt sätt lamslår en hel flygplats. I en kö med uppretade flygresenärer låter jag en stilla applåd ljuda.
Snålfinnarna som sitter i ledningen har kickat alla lastare och lossare och istället ställt det så att ett bemanningsföretag just i dagarna skall ta över driften på flygplatsen. Finnarna är inte bara snåla utan också envisa så alla lastare och lossare har gått ut i en enligt Finnair olaglig strejk.
Så nu sitter vi här. Ett litet gäng som sammansvetsats i vår situation och trots att det sätter mig i en liten obekväm situation så myser jag lite av kampandans vingslag. Så skönt att de som fått sina jobb nermalda i köttkvarnen på ett effektivt sätt lamslår en hel flygplats. I en kö med uppretade flygresenärer låter jag en stilla applåd ljuda.
Rutinens skimmer

Det fanns en tid när jag hade en stiftskrivarutskriven lapp med packningsinstruktioner. Min kära mor hade med Windows 3.1 hjälp fixat mig klara riktlinjer så där i början av en stor resa. Nu var det oftat så att trippen inte varade mer än ett par dagar och destinationen var oftast farmor och farfar i Hjo eller på sin höjd legoland i hiskeligt avlägsna Danmark.
Nu sitter jag i min soffa i den lägenhet som jag igår övervägde att övergiva och dricker kaffe. Om lite mindre än en timme går min flygbuss. Trots att jag ska ända till Kina och vara där i uppemot två veckor gick mina packningsförehavanden på dryga kvarten. Man lär sig. Windows 3.1 och en mor hjälper mig inte längre på vägen på samma sätt. Legoland känns ungefär lika långt bort som affärn i Kovland och att flyga till Shanghai via Helsingfors känns som logiskt.
Vad ville jag egentligen med detta inlägg?
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)




