lördag, mars 10, 2007

Jo jo

Har så jävla mycket att göra. Hela tin. Blogga kommer långt ner på listan. Det gör Hedens lagfoto med... Fan.

Men va fan. Det sprider sig som en löpeld över bloggvärlden. Utmaningen. Mästerbloggarn StorSofinken utmande såklart mig.
utmaningen lyder.

"Skriv sex underliga/egendomliga saker om dig själv, ange också dessa regler. Välj sex nya bloggare som du utmanar, och ange deras namn på din blogg. Berätta för dem att de blivit utmanade och be dem läsa mer i din blogg."

1. Jaha.... Kan börja med den mest weirda. Jag har för många tår. En vanlig människa har ju tio. Men icke jag inte. Om jag koncentrerar mig och räknar så blir det elva. På min vänstra fot finns en liten klump längst ut. Två små tår sitter liksom ihop. Nästa tå, om man ska översätta det till händer blir det ringtån, och dubbeltån sitter även ihop med simhud. Inte så vanligt och ett av mina bästa partytrick. Eller det absolut bästa. Och den där simhuden ska tydligen gör nån sekund på tusen meter fritt...

2. Jag har underligt låg vilopuls. Inte så jätte egendomligt kanske men ganska många som jobbar inom vården har när de haft tillfälle att märka det komenterat det. Tydligen är det medfött. Men träning påverkar den också. Just nu så slår mitt hjärta ungefär 42 slag i minuten när jag mot kvällningen trycker ner nyllet i kudden (sover). Men jag vet att jag varit under 40. På mönstringen kallade de mig Gunde Svan efter att vi tagit EKGprov. Men dom slutade tvärt efter att jag fått högst medelmåttiga resultat på cyklingen...

3. Jag skulle enillgt alla experter, läkare, barnmorksor o sånna, blivit missbildad eller åtminstone ha något som inte var helt normalt. Har inte riktigt rätat ut det där, men tydligen så visade några fostervattentester på att nåt inte riktigt stod rätt till där jag låg och badade i mammas mage. Mor och far ställde tydligen in sig på detta. Men men. Tydligen kunde de vara den ovan nämda tån som spökade men "dom" vet inte riktigt. Så när jag väl ploppade ut så hade jag två föräldrar som kutat runt och förberett sig på att få en bebis som på 2000talet skulle ha en tvserie som skulle heta nåt i stil med "En annan del av Kovland". Men där kom jag. En korttjock bebis med elva tår.

4. Jag har kunnat förutse en händelse. Ni vet en sån där deja vù grej som händer en ibland, Hur som helst så var jag på ett femtioårskalas. Jag har många gånger, vid såna uppleveleser tänkt att,,, Fan, om jag bara vore lite snabbar så skulle jag kunna säga vad som ska hända. Tillbaka på femtioårsfesten. Jag sitter helt sonika på en stol. Jag gör inget speciellt. Själva festen är i en annan del av lokalen och min kusins barn Albin kommer in i rummet där jag sitter. Följande konversation hålls.
NICKELKICKEL: Tyst Albin säg ingenting! (ropar jag lite högt och oartigt, jag ville ju inte att han skulle säga det jag visste att han skulle säga)
NK: Du har en katt i din ficka. (jag säger helt enkelt bara det första som blixtrar till i huvudet. Och i samma sekund inser jag att meningen är skitkonstig och knappast relevant...
MEN. Den lilla Albin tittar på mig och plockar sedan upp nåt ur den ena byxfickan. Han visar.
Albin: MMmm.. en svart. (Albin håller upp en svart liten leksakskatt i plast).
Jo jag vet, Det kan så klart finnas andra förklaringar till detta. Att jag sett denna katt inann i mitt omedvetna eller nåt liknadne... Men lite underligt är de allt.

5. Jag är en synvilla. Ingen. Och då menar jag ingen kan säga vad jag har för storlek i kläder. Om till exempel en expedit hjälper mig i en butik och jag säger att jag har small i T-shirt, så ler de bara och säger ungefär "Jo det är klart. Men den här är väldigt snygg i medium också" eller om jag ska plocka ut ett par jeans. "Vad har du i midja? 33? 34?. Detta har liksom hänt mer än en gång. FinaElina har till och med tagit fel. På en resa till London kom hon hem med en medium T-Shirt. Och den kvinnan har ändå sätt mig ur alla möjliga vinklar. Sänningen är att jag har small i allt och 30-32 i midjan, lite beroende av vilket märe det är. Just nu sitter jag i ett par Leejeans med 29 i midjestorlek.

6. Trots mina i runda slängar 70 matcher i Fifa 2007 kan jag fortfarande inte lära mig hur jag ska försvara mig mot MackansMedias anfall...
Och sen så är det ju underligt att jag envisas med att låta Henry skjuta med vänstern... Skotten går ju utanför då ju.

1 kommentar:

Anonym sa...

Fan, det är skoj att läsa din blogg nisse. hoppas allt är bra, after all ... :) hör av dig när du känner för det!