Jo men visst serru. Kom hem från London i måndags. Attackinstallerade mig i det nya hemmet. Hans är historia. Eller han är det snart. Han får fortfarande min post. Men jag har å andra sidan en kudde och hans badrumsmatta som gisslan. Utbyte snarast. Hur som helst. På demostrationsdagen pratade jag med far. Vi gick igenom valborgsuppträdandet. Jag fick helt enkelt inte missa detta. Mina jobbåtaganden bokades av och biljetter bokades på. Jag blev inte besviken. Scenabstinensen slog till redan vid första numret. Lev i KoDur.
Upplevde en del ljuvliga kontraster. Från Londons uteliv till en kärvande dyngspridare behöver det inte vara mer än 19 timmar. Vissa delar av världen är liten.
Konstigt det dära. Hur det kan finnas så mycket tillfredställelse i att få skotta skit. Mina händer har blivit ovan den formen av arbete. Grepen och traktorratten har liksom förekommit allt mindre frekvent de senaste åren. Valkarna som förut skyddade händernas insida har nötts ner av tangentbord och kamerahus. Nu kom blåsorna snabbt, som när man var tio. Fyra blåsor i varje hand. Ett diplom över ett dagsverke. Även om mitt arbete började efter sovmorgon till tie. Ett dagsverke light.
I Göteborg väntar två Öhlénare som fått gålrinksanfall och förflyttat sig till västkusten för umgänge och gamman. Dock ej könsligt. I alla fall inte med mig. Där sätter jag gränsen för gästvänligheten. I alla fall för närmare släkt.
Sen har det värvats ytterligare till blogggemenskapen. Jag har starka förhoppningar och anar en anings konkurrens. Länk kommer.
En gul traktor som lastar en röd vagn med dålig utmatning = Sktigöra. Men kroppsarbete.
2 kommentarer:
Inte för att jag har nån bondgård, men man blir ju lite sugen på att åka ut till landet.
Nu regnar det, så till helgen kan jag kanske faktiskt hjälpa mamma att vårelda.
Utomhusarbete.
Kontorsmiljö suger.
vilket fint inlägg. Arbetar/hemkärt. Ska precis åka ut dit nu. Syns
Skicka en kommentar