fredag, mars 13, 2009

Barca

Hövdingen tycker inte om den gula västen. Dags för uppdatering således.

Jag är i Barcelona. Eller faktiskt i Vic. Vic ligger några mil norr från Barcelona. IFK Göteborg är här i närheten på träningsläger och tillsammans med hon som kallas Duracellkaninen. Igår bevittnade jag min första match i Champions League. En riktigt bra sådan. Dock lite missräkning för min del. Först var det vissa orienteringsproblem. GPSen ville inte alls föra oss till den storslagna arenan till vilken Henrik Larsson genom sina två geniala pass skänt en stor pokal. Vi hamnade fel och sen fel igen. När vi tillslut kom rätt var parkeringsbekymret stort. Men efter lätt panik löste även det sig. Sekunder efter att vi lyckats stadga bilen så promenerar vi på tränarprofilen Reine Blomvist. Märkligt tycker vi och promenerar vidare.

Ungefär 86000 personer kom till Nou Camp denna kväll. De första som mina ögonkast når vid entren är hela ledarstaben från ovan nämnda svenska lag.

Efter visst snurr utanför arenan i jakt på lämpliga fotooffer så entrar jag sedan fotografrummet. Dock är det bara knappt 30 minuter kvar till avspark. Hela kortsidan där Barcelona anfaller är kraftigt kryddat med fotografer. Jag får därför ta mig en plats på undantaget bredvid Lyons mål. Förra matchen kom ju målen först i andra, tänker jag...
Jo just. När halvleken är slut har Barca hamrat in fyra mål. Efter varje mål har det jublats jävlar i min låda. Lyons enda mål bejublas inte nämnvärt. Nu ska det sägas att jag gärna tar andra bilder än just jubel. Men det känns ju faktiskt ganska gott när en världstjärna idkar älgskog med kameran.

Idag har vi varit på träning och match. Mest dramatik för min egen del blev det på träningen. Det höjdes både ett och annat ögonbryn när Bildbyråns fotograf plötsligt skrek likt en stövares upptagskall. Sekunder senare sliter samma fotograf av sig både tröja och t-shirt. Solkatterna dansade över gräset när den spanska solen speglade sig i min bleka lekamen. En humla var orsaken. I sin förvirrade tro att den kunde flyga navigerade den sig in på mitt bara skinn. Inte mindre än fyra gånger hann den bränna till innan den försvann i tomma intet. Någon bild på den kommer därför inte. Istället bilder från gårdagen.

De kan lira boll grabbarna i blårött. Kalle Svensson sammanfattade bra.

"Det är fan så man tvekar på att kalla sig fotbollsspelare efter att ha sett den matchen."


Nu ska här sovas.

Läs även andra bloggares åsikter om , , ,

2 kommentarer:

Jan O sa...

Hummlor ska inte kunna flyga men sticka kan dom de jävlarna...

Anonym sa...

Skön kommentar :) /A