Det har fikats. Igår fikade jag och Becca i den gamla staden. Där träffa vi Kurt och hans syrra som en helt vanlig onsdag satt och slurpa i sig inte mindre än tre glas röda samtidigt som de bolmade på lungtorpeder så det stod härliga till.
Idag har det åkts buss för att få fika. Som ursäkt angavs en frusen sjö som man skulle gå runt. Hela handbollslandslaget ägnade tre timmar av sin spellediga dag åt att åka buss, promenera och fika med den samlade presskåren. Lite fint och trevligt. Promenaden lämnade kanske lite övrigt att önska. Jag finner i alla fall föga nöje i att spatsera förbi en liten shellmack, upp för en liten kulle, ner från en liten kulle, genom en liten skog och över en liten parkering. Men men. Fikat var, som Henrik Larsson skulle sagt, OK.
Även om landslagets spel i detta mästerskap lämnat en hel del i övrigt att önska så kan man inte annat än att hylla Kung Conny, Staffan och Ola som låter oss i media följa med, prata, fota, filma och i bara i största allmänhet tillgå spelare och ledare. Vi låter dem vara ifred när det är önskat och vi får å andra sidan en öppenhet som mig erfaret inte finns någon annanstans. Det är lättjobbat och jag tror att alla tjänar på det i längden.
Ska försöka lägga upp en liten intressant sak här ikväll. Håll koll. En unik praktikant utlovas.
1 kommentar:
hej från hemifrån - du skriver så kul. Alptopparna - såg ni inte dem?
ha det gott
mor
Skicka en kommentar