Det känns ungefär så här. Denna sida har liksom somnat in men tydligen inte dött. Nu är jag i Österrike. Sölden. Precis ett år sedan sist. Alpina världscupen glider igång och jag har precis hyrt skidor. Ett litet minimästerskap så här innan november. Jag behöver det. Bloggen behöver det. Nu rullar det.
Redan 05:20 pussade jag på kind och klev upp. När jag står med jackan på och kör min mentala checklista fastnar jag vid laddaren som laddar kamerabatterier. Jag har laddat under natten. Jag har tre fulla batterier. Det klarar jag mig lugnt på under fyra dagar. Men jag väljer att inte chansa utan sätter ned väska och går in i köket för att plocka ihop laddaren. Då inser jag att det var klokt. För i batteriladdaren sitter, ganska naturligt, batterier på laddning. De satt i sina fästen och fullbordade den ovan nämnda nattladdningen. Att klara sig med ett batteri är svårare. Speciellt när jag plockat med tre kameror.
Efter flyg med byte i Wien så kom jag till staden Innsbruck. Innsbruck som av vissa skäl satt ganska djupa minnen. Minnena till trots hyrde jag en bil och åkte i sällskap med en rosa krokodil till Sölden. Här är vi nu. I en sjukt billig lägenhet. Jag har hyrt skidor, fått liftkort och ännu en ryggsäck. Klockan fem är det presskonferens modell stor och sen modell mindre med enbart de svenska tjejerna.
1 kommentar:
Äntligen i farten igen. Håll oss underrättade!
En krokodil?
Skicka en kommentar