Jag var lite mosig när jag kom till arenan imorse. Men det gick till sig. När förmiddagspasset var klart åt jag en sämre lunch och gjorde sen som koreaner gärna gör. Sover på offentligt utrymme. Jag valde parken utanför mediaresturangen. Jag var inte alls ensam. Folkligt så det slår. Under skuggan av ett träd låg jag och vaggades in av de spelande gräshopporna. Tjugo minuter sömn och ett rör mentos gör underverk. Vaken och glad som en lärka resten av dagen. Enda kruxet är att jag under eftermiddagen då och då fått plocka bort myror som bitit sig fast i huden både här och där. Äventyrliga lirare de där. Myrorna alltså. Nu börjar verkligeheten hinna ikapp. Somna känns som ett alternativ och tillika som en klassisk bloggpostavslutning.
3 kommentarer:
Du gör det bra därborta kompis!
Och orden fixar du tjusigt också för den delen!
Hepp!
Tack Daniel. Jag gör allt bara för dig. Typ
Du skriver och fotar underbart, så kul att höra. Jag tittar på spelet,dvs bara på fotografraden. Men en del kul får man då se, han med låtsasben, att jag inte svimmade. Sova på dan är en kanonuppfinning, korta pass som gör under, ska återupprätta den vanan.
Skicka en kommentar