Simning och ekrar

Jag sitter i Aquatic Center. Här avgörs simning och simhopp. I hallen är det kvavt och väldigt varmt och i pressrummet blåser en kall, brittisk förkylningsvind. Jag har slagit rekord i busstid i dag. Åkte till nån liten ort lite utanför stan. 98 minuter skulle det ta stod den lilla bok med respektingivande tjocklek som heter Transport Guide. Det stämde. 93 av 98 minuter ägnade jag till att sova utsträckt längst bak i bussen. Man kan ta sig lite friheter när man har en hel buss för sig själv så när som på chauffören. Mr Chaufför hade dock ett litet ryckigt körsätt som innehöll både panikbroms och pumpgas. Två gånger nitade bussen så pass att jag rullade ner från mina belägrade säten. Men vig som en katt kröpt jag enkelt upp igen och fortsatte sovandet inom tre sekunder. En liten talang jag har det där med att somna om. Cyklingen gav mig i princip förutom en liverapport via sms från min bror Karl. De svenska damerna åkte mediokert och deras lopp vanns av en amerikanska och för svenskhoppet Gustav Larsson gick det inte bätter. Han startade friskt men en vurpa och ett par skrubbsår senare så vann en britt med polisonger, ful hjälm och smala armar. Så kan det gå.

Dagens bevakning går mot sitt slut. Nu ska jag åka, i tur och ordning, buss, snabbtåg, tunnelbana och buss. Sen ska jag promenera 100 meter och sen ringa till Joel som antingen släpper ner sitt långa blonda hår så att jag kan klättra upp eller så säger han åt Niklas att slänga ut nyckeln. Sen vill jag lägga till en sak som jag glömde i går. Bildbyråns konkurrent Scanpix har ett helt gäng fotografer här som jag nämnt förut. Deras blogg, om du missat, läser du här. Glömde lägga till den i går när jag tipsad om lite bloggläsning.