Dagen D

Jag har andra år haft mycket högre förhoppningar än jag hyste detta år. Därför brydde jag mig inte om att sitta klistrad vid en skärm när klockan slog tolv. I stället så gick jag och bevittnade en mycket märklig tävling. Biskopen i Nis kastar varje år den 19 januari under högtidliga former ett träkors i floden. Förste man att fånga korset blir hjälte och hyllas unisont. Ett tjugotal deltagare stod denna dag i badrockar och väntade på att krucifixet skulle sjösättas. Det var kallt. Det flöt snö i floden. Biskopen i sin svarta hatt var långrandig. Då ringer det på min telefon. Det är Daniel Nilsson.
"Jhallå duhhhh! Dags att kjårka oupp skömpan!. Du ä nåjminejad!" klingade den skånska dialekten i örat. Inombords jublade jag till. Utombords gjorde jag nästan ingenting. Herr Biskop hade nämligen precis börjat skvätta vigvatten på deltagarna.

Loppet var kort och kallt. En ung robust man med kralliga muskler och aningens underhudsfett vann. Han blev glad. Jag med.