Säkerheten brukar på stora mästerskap vara tämligen rigorös. Man får finna sig i ständigt röntgade väskor och många metalldetektorer. Här i Sydafrika är det ungefär likadant fast ändå helt annat. Man måste förvisso röntga sin väska. Men ingen tittar på den skärm där väskans innehåll syns med hjälp av strålning. När man sedan går igenom metalldetektorsbågen så tjuter det allt som oftast likt en vuvuzela men ingen tar notis om det utan låter en snällt vandra vidare in på avspärrat område.
Här om dagen åkte jag och reporter Ulf till Ellis Park för att jobba. Det var ingen match utan presscentret var öppet för arbetande journalister ändå. Vi hade med oss bilen. Vid den första grinden ser vi inte röken av varken grindvakt eller säkerhetspersonal. Grinden strå på vid gavel och på en tvärgatorna ett par hundra meter därifrån är kända som Johannesburgs drogkvarter. Vi svänger enkelt in. Passerar även den inre grinden utan att se en människa. Går in genom den öde säkerhetskontrollen där röntgenmaskin och metalldetektor står och samlar damm. 20 meter senare är vi inne på presscentret och ser vår första människa. Jag hade med enkelhet kunnat plocka med mig, låt säga, tio surströmmingsburkar med tidsinställd konservöppnare påmonterad. Jag hade i lugn och ro kunnat planter ut dessa under läktare och andra smarta ställen och sedan ställt in konservöppnarna på att göra sitt jobb mitt under första halvlek mellan Slovenien-USA en dag senare. Detta gjorde jag nu självklart inte. Surströmming är en delikatess och inget vapen.
Första grinden som lite stängdes senare av en vakt.
Andra grinden öppen som öppen grind.
En mycket öde säkerhetskontroll.
Fanns det då ingen säkerhetspersonal? Jo då. I kafeterian hade de tagit gemensam och uttrdagen kafferast.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar