Nis vol 2

Dagen började med att jag slog upp mina ögon 4:45. Sen hände något som inte så ofta händer. Jag kunde inte somna om. Så istället för att sova ända fram till nio så spenderade jag den arla morgonen med att titta på youtubeklipp. Sen åkte vi i gemensam trupp till en pittoresk förort där Sverige tränade. Nu är klockan 00:59 och jag bjuder godnatt med ett löfte om ett bra blogginlägg i morgon.

Lättjan

Jag gör det enkelt. Förklarar kort att det var väldigt roligt med en lite överraskande seger mot Danmark. Laddar upp ett gäng bilder i kronologisk ordning. Mycket jubel. Men när Sverige vinner och man jobbar på byrå då är det helt som så att jubelbilder ska hem. Själv tycker jag att den krypande förbundskaptenen är lite rolig. Nu ska jag slå igen locket. Morgondagen bjuder på arkivering och träning. En god dag på Balkan med andra ord.

Nu kör vi live från Serbien

Nu är ångan uppe. Men jag ropar inte hej. Jag vet hur det kan bli. Hur som helst så bjuder arenan här i serbiska Nis på bra uppkoppling. I januari var det darrigt trådlöst nätverk. Nu är det pålitlig fast kabel. Gott så. Jag hoppas att varenda handbollsintresserad person med blogg eller hemsida kan få den nedan publicerade bildfeeden helt gratis. Bildbyrån och Shootitlive jobbar så. På www.livebilder.se kan du plocka hem den inbäddade kod du behöver.

Lucköppnarn

Det öppnas luckor för fulla spjäll hos den gode Lars. Sveriges just nu hetaste julkalender!

940224 Fotboll, Mexiko - Sverige, 2-1

Förstdagen

Första arbetsdagen i Nis har nått sin natt. Som vanligt många saker att tänka på. Men jag gillar det och känner att jag har koll på läget. Snön har fallit. Flingor stora som kycklingskallar som smälter vid första markkontakt. Serberna har lärt sig. De hade ju mästerskap här i januari och minnet tycks stryka organisationen medhårs. Internet är ett kvicksilver och ackrediteringen gick rätt så smidigt även om Scanpix-Leif nekades plastbricka med namn och bild. EHF hade inte godkänt LegendLeif. Konstigt. Det löser vi nog med gemensamma krafter i morgon. Första bilden är tagen under förlägret i Helsingborg och avbildar nytillträdde förbundskaptenen Torbjörn Klingvall. Aftonbladet hade bild i tidningen här om dagen. Klassisk förhandsskörd ute på bildåkern annars. Blixttrolleri och snabba beslut. Som vanligt således.

 I morgon är det öppningsmatch. Öresundsbrons bortre fäste står för motståndet. Vi hoppas på hög stridsmoral och brått mod. Då kan det nog gå vägen.

Uppsamlingsheat

Det var längesen. Jag trodde att min vistelse i Gällivare skulle få mina åderförkalkade bloggvener att återigen börja pumpa text och bildkroppar genom denna numera rätt eftersatta digitala dagbok. Men jag bedrog mig. Igen. När inte proppen löstes upp av miraklet i Berlin, glaciären i Val Senales eller Zlatans konstmål på nya Friends Arena då vet jag inte vad som ska till. Men så på ett flyg på väg till Serbiens huvudstad Belgrad hände något. Jag tror att frånvaron av internet, bok, tidning och framförallt min återfunna planeringsvän anteckningsblocket här på flighten gör något med den del av min kropp som sätter sådana här texter till världen. Men bara för att jag inte har redovisat det här så har jag jobbat på de ovan nämnda händelserna. På plats. Jag har även varit på världscups premiär i Gällivare. Plåtat fotboll i hela södra Sverige. Lagt offerter och räknat timåtgång. Ringt en miljon samtal och skickat ännu fler mail. Språkat med samarbetspartners och servat kunder. Det har varit mycket men det där stenblocket som vi gemensamt började släpa i börja av maj börjar så sakta slipas till ett gigantiskt klot. Ett klot som nu äntligen rullar med någonsånär kontroll. Gott så. En kortare bildgenomgång.

Närmaste dagarna ska jag tillbringa i Serbien. Det är knapp tio månader sedan jag lämnade detta land. Då som nu är det handboll som är anledningen. Då var det herrar nu är det damer. I övrigt är det i princip samma sak.

Så närmast är det detta lag so jag ska följa på dess äventyr i serbiska Nis. Själv har jag rest i lite över 12 timmar och avslutade det hela med att beställa serbiska pannbiffar. Nu slår jag igen locket. Jag är tillbaka.

Guldracet

Återkomstförsöket

Jag är värre än Foppa. Försöker nästan desperat skaka liv i något som jag inte riktigt kan göra just nu. Men. Jag lever men har att stå i. Är lite förkyld men vid gott mod. Dagarna går. Om några timmar firar jag och fyra andra personer sex månader som bildbyråägare. Den senaste meningen är till allra största del den förklaring som vissa vill ha för min skrumpnande förtvinande blogg. Det känns gott. Vem kan klaga på en arbetsdag som innehåller att Rikard Norling omsorgsfullt beluktar sina fingrar.

Sen åkte jag och plåtade damernas Champions League. Kvällen var inte råkall men kylig och kaffet smakade skit men luktade okej.

Livet LIVE

Vi kör mer och mer Shootitlive. Denna kväll från Irak-Brasilien. Hinner inte skriva så mycket. Plikten kallar. Bloggen får här fungera som en testpilot. Alltid något att ha en blogg till.

Den långa hösten

Det har varit ett tag sedan sist. Den som undrar varför finner anledningen i en total urdränering av kretivitet. Jag tänker mer än någonsin men på helt andra saker än formuleringar till bloggen. Minsta motståndets lag. Istället för att skriva något småroligt så tittar jag på ekonomiska rapporter. Tråkigt? Nej. Så otroligt kul med nya utmaningar och arbetssätt. Men jag har inte slutat plåta. Inte ens nära. Jag har under de senaste sju dagarna bevakat 10 idrottsevenemang. Kvällen som hetat fredag har jag tillbringat på en arena döpt efter en före detta medlemsägd bank här i Malmö. 

Så jag lever. Jag har ingen kris. Jag ska inte sluta med saker. Jag har precis börjat.