söndag, januari 31, 2010

Jag har gått inunder stjärnor

Det är kallt. Fruktansvärt kallt. Igår gjorde jag årets fotbollsdebut. Det var svinigt kallt. Men jag tror nog både jag Jörgen och Dandanell kände oss lite duktiga där vi stod med bevantade händer och snordroppe på näsan.

Idag är det fortfarande kallt. Jag har ont i fingertopparna och jag skyller dels på Borås kyla dels på MackanMedias Marias stålsträngade gitarr. Men det gör ingenting.

Ett meningslöst inlägg.
Förlåt.

måndag, januari 25, 2010

Det snurrar i min skalle

Österrike slutade precis när det kommit igång. Tråkigt för ett sådant landslag. Jag unnar dem verkligen framgång men det saknas tyvärr den där sista lilla spetsen.

Men om man nu tittar lite framåt så kanske det var bra att jag fick en vecka extra i Götet innan OS. Snart är det dags. Jag längtar lite samtidigt som jag känner att jag kanske vill vara hemma.

Igår skrev jag en låt. När jag läste igenom den efteråt förstod jag vad jag satt och sköt upp.

Em
Jag har gjort mitt, du sett ditt
D
Jag skär nu med ett enkelt snitt
C____________________________G
Vissa saker förtjänare faktiskt att dö

Om någon vågar ringa lirar jag den live.


Nu ska jag städa och sen jobba med kvitton och innebandy.

fredag, januari 22, 2010

Praktikanten Dalibor

Utlovade igår att presentera min praktikant. Det var under gårdagen han tjänstgjorde på Bildbyrån. Låt mig presentera Dalibor "Dado" Doder. Vi startade lite lätt med vidvinkelgluggen. Här kommer resultatet och korta omdömen och tankar.




Det börjar ganska skakigt. Herr Carlén hamnar helt ur fokus. Dado gör ju kanske inte en kanondebut men vi skyller på dålig handledning och tar nya tag.
Betyg: 1 linsskydd.


Här tas det revansch. TV4-teamets Karin och Magnus fångas in action. Lite otajt men ändå OK. Plus för kamera-Magnus leende.
Betyg: 2 linsskydd


Aj aj aj. Fokusknappen verkar ha låst sig. Möjligt kan lite skärpa skönjas i Kim Anderssons nacke men Kim Ekdahl Du Rietz är tyvärr helt ur fokus. Men vi kan bara konstatera att Dado fallit in i tidigare mönster trots handledning. Hade tvåminutare delats ut hade nog praktikanten fått vila ett slag.
Betyg: 1 skottskadat linskydd


Nu snackar vi! Dalibor har fångat gottegrisen Kim med sitt favoritlivsmedel grädde på tungan. Snyggt, elegant och fin humor. Plus till modell Kim som bjuder på sig själv.
Betyg: 3,5 linsskydd.


Herr Ober in action. Handen, blicken, leendet. Skön luft ovanför och bra regisserad modell.
Betyg: 4 linsskydd. Plus för att Dalibor här vågat "ta ut svängarna" lite.


Bild med mycket glädje. Spellevinkskänslan på Lukas är skickligt fångad även om aningen oskärpa finns. Helt okej ändå.
Betyg: 3 linsskydd.


Här är det KVP-Åsa som verkligen sätts i fokus. Hennes intervju med Dan Beutler var förhoppningsvis mer varierad än Dalibors bilder...
Betyg: 3 linsskydd. Okej ljus men var är variationen?




Här visas det klass! Effektfull skärpevandring från Petersen till Beutler. Bevis på att konstnärsögat finns där.
Betyg: 4 linsskydd. Teknik och känsla kombinerat. Men... Lite mycket luft i överkant.


Nu har vi höjt ribban lite och börjat köra me lite längre teleojektiv. Dado behärskar kanske inte tekniken lika bra som på handbollsplanen. Favoritreportern Flinck i fokus. Eller kanske snarare just utanför.
Betyg: 1 linsskydd. Tyvärr. Bytet av objektiv kanske var förvirrande. Har jag gått för snabbt fram med min elev?


En liten revansch. Skärpan sitter äntligen precis innan Flinck lämnar lokalen. Ändå en liten tröst att Dado till sist räddade hem bilden.
Betyg: 2 linsskydd. Godkändt att ro bilden i land. Ingen kanonbild men han har den ändå.


En något förvånad Fredrik Larsson fångad. Helt okej och kul att se att Dalibor lyckats bemästra skärpan på så nära håll.
Betyg: 3 linsskydd. Bra "arkivare".


"Vilken pärla" skulle nog Bobbo Lauhage utbrustit om han sett detta. En kanonbild som Dado måste vara extremt nöjd med.
Betyg: 5 linsskydd. Handen, blicken allt stämmer. Dado kvitterar ut sin första fempoängare. Starkt



Samma tema som innan. Fredrik goes lite wild an crazy. Skärpan har dock hoppat lite och oskärpan i bilden stör en aning. Synd annars hade kanske ytterligare en femma kammats hem.
Betyg: 3 linsskydd. Ändå en okej bild trots stinget av oskärpan.




Läs även andra bloggares åsikter om , , ,

torsdag, januari 21, 2010

Fikorna

Det har fikats. Igår fikade jag och Becca i den gamla staden. Där träffa vi Kurt och hans syrra som en helt vanlig onsdag satt och slurpa i sig inte mindre än tre glas röda samtidigt som de bolmade på lungtorpeder så det stod härliga till.

Idag har det åkts buss för att få fika. Som ursäkt angavs en frusen sjö som man skulle gå runt. Hela handbollslandslaget ägnade tre timmar av sin spellediga dag åt att åka buss, promenera och fika med den samlade presskåren. Lite fint och trevligt. Promenaden lämnade kanske lite övrigt att önska. Jag finner i alla fall föga nöje i att spatsera förbi en liten shellmack, upp för en liten kulle, ner från en liten kulle, genom en liten skog och över en liten parkering. Men men. Fikat var, som Henrik Larsson skulle sagt, OK.

Även om landslagets spel i detta mästerskap lämnat en hel del i övrigt att önska så kan man inte annat än att hylla Kung Conny, Staffan och Ola som låter oss i media följa med, prata, fota, filma och i bara i största allmänhet tillgå spelare och ledare. Vi låter dem vara ifred när det är önskat och vi får å andra sidan en öppenhet som mig erfaret inte finns någon annanstans. Det är lättjobbat och jag tror att alla tjänar på det i längden.




Ska försöka lägga upp en liten intressant sak här ikväll. Håll koll. En unik praktikant utlovas.

tisdag, januari 19, 2010

En dag som gick sådär



Pressrummet som för bara någon timme sedan sprudlade av folk är nu nästan tomt. Den snälla damen som verkar ha ansvaret går och torkar borden med en trasa. Hon tackade mig hjärtligt när jag slängde mina samlade kaffekoppar och flaskor.

Det var en tung förmiddag där jag gick runt och ältade för mig själv och lite för andra. Känner mig besviken. Kände att mina bidrag till 2009 års Årets Bild nog var det skarpaste jag lämnat. Både jag och folk som jag konsulterat har kvittrat uppmuntrande. Lite har jag försökt att inte bygga upp någon förväntan. Men det är ju lätt. Sveriges träning som jag skulle jobba på minuter efter jag läst nomineringslistan kommer jag inte ihåg så mycket av. Satt mest på en fånig liten österrikisk stol och försökte jämföra min situation med den som vissa har i Haiti. Det hjälpte lite. Att ligga utan läkarvård med porösa skelettdelar i trettiogradig värme är, kom jag fram till, nog bra mycket värre. Men allt efter dagen ömsom sprungit ömsom krupit sin väg så har jag lite vart och lite efter lagt ÅB 09 i ryggsäcken. Men den jäveln var aningen svårnedpackad och har en tendens att packa upp sig själv. Ja ja. Jag är hur som haver, skona skaver, glad åt mina vänner Daniel och Joel. Nomineringarna var de värda och jag får helt enkelt glädjas med dem en dag som denna. Trots allt är en tävling bara en tävling och när jag nu skrev så skrek hela min kropp nej. Men jag vet att det är precis så det är även om jag inte känner det. Om ni förstår... Imorgon kanske, eller om en vecka så kanske vetande och känsla stämmer överens.

Handbollen då? Jo. Som ni säkert vet så lade Sverige Slovenien prydligt över knäet i första halvlek. 30 minuter och redigt med smisk senare var det paus. Sen vände Slovenien och vann med ett endaste litet mål. Surt igen. Det är liksom alltid roligare att jobba när det går bra än dåligt (suprise).

Nu ska den sista strimman av journalister, majoriteten svenskar, strax lämna Olympiska Hallen för att försöka komma till respektive hotell. En öl kanske? Fast då lär jag väl ta fram en spade och börja gräva igen.

Men jag har trots allt fått en liten utmärkelse idag. Av Flinck.



Nu har tant Pressrum torkat alla bord. Fast inte under min dator. Bäst att låta henne göra det.
Godnatt

Sagan om Praktikanten och Hövdingen

Så kom då nomineringarna till SM i fotografi. Bildbyrån kan stoltsera med inte mindre än två nominerade. Både Prakikanten och Hövdingen är nominerade! Hur kul som helst. I ett pressrum i Innsbruck låter jag ett litet hurrarop ljuda.


Mitt tips på Årets Sport Action från Praktikanten.


Hövdingen tror jag får pris för ett par pojkar som kissar i en dusch. Hittar den inte just nu. Måste jobba återkommer.






Själv ska jag bryta ihop och kanske komma igen.

måndag, januari 18, 2010

Innsbruck

Eftersom jag är en idiot och totalt oduglig så glömde jag i mitten av december att konfirmera min bokning på presshotellet. När jag väl kom på detta var hotellet fullt. Så inget annat att göra än att boka annat. Lite mindre centralt fick jag besked om. Men jag anade inte vad som komma skulle. I vår gemensamma taxi rullade jag och Becca från flygplatsen. Becca dumpade vi av ganska snabbt och sen kändes det som om jag blev körd till Birsta, eller Backaplan om ni nu hellre kan referera till det. På hotellets ena sida ligger Media Markt på den andra en parkering för lastbilar.

Jag suckade mig in till receptionen och var där ytterst nära att bli incheckas som Åsa Josefsson. Lyckades dock avstyra och fick både ett rum och en pasta med spökköttfärssås (den var nästan osynlig). Därefter tog jag igen det Full metal jacket stal av mig natten till idag.

Sen träning som startade klockan åtta följde. Som vanligt trevligt och arbetsvänligt. Nu är klockan nästan halv ett och allt är färdigt och lämnat för idag. Imorgon skall jag och KVP-Åsa, hon som jag nästan checkade in som, äta frukost och sen promenera till ackreditering och resterande pressdrev.




Må ni skaka i skorna ni som får detta pressdrev efter er. Titta de granskande blickarna, det brinnande engagemanget och det allmänt vakna och pigga uttrycken. Som sex okopplade pittbulls.




Läs även andra bloggares åsikter om , ,



söndag, januari 17, 2010

Handbollens vagga

Nu skall här åter bli mästerskapsblogg. Sedan min start på Bildbyrån har januari betytt handbollsmästerskap. Jag följde handbollslandslaget i Trondheim 2008 och i Split 2009 och detta decenniums första månad skall jag och handbollskrigarna hålla till i Innsbruck.

Uppladdningen igår bestod i vänners återkomst till Sverige efter kortare period i Asien. Den älg som jag sköt på solpasset i september låg mald, kryddad och stekt tillsammans med allt annat som hör tacos till. En riktig brakmiddag där resehändelser och allmän politik stod på schemat. När klockan började närma sig tolv började jag försöka dra mig hemåt. Men slumpen föll som så att Full metal jacket började rulla på televisionen och en sådan kultrulle kan bara inte undvikas. Men strax efter att Gomer Pyle fyllt Drill Inspector och sig själv med bly så tog jag i alla fall bilen hem för att packa. När jag så släckte lampan lyste 03:31 ilsket rött på min klockradio. När samma apparat lyst e ut 05:01 klev jag upp och ringde taxi.

Nu sitter jag vid gaten på Landvetter och väntar in Rebecca som ryktet säger skall vara snart kommen. Det ser jag fram emot. Hon är så otroligt härlig och kan ju det där med känsloyttringar om ni minns

Runt elvasnåret är vi i alpstaden. Flincken som varit otrogen med skidskyttet ansluter där. Tyvärr så kommer Ulf från allehanda delar av Ystad inte att närvara i år. Det smärtar mig men det får helt enkelt gå ändå.

Så. Nu kör vi.

lördag, januari 16, 2010

OKej.. det är kul... Men inte om Haiti...

Trollning av grupper på Facebook. Jag tycker det är lite roligt. Jag sitter själv och stör mig på folk som går med grupper som "Vi som gillar solen" eller "Tjejerna mot killarna försten till 100 000". Med lite lite efterforskning så ser man ganska snabbt att den senare var fejk. Men. Jag tycker som sagt att det är lite kul att byta gruppnamn från "Tjejerna mot killarna.." till " Vi som ligger med våra föräldrar".

Men. När katastrofen på Haiti utnyttjas så tycker jag att det är lite magstarkt. Sen att journalister, kompisar och familjemedlemmar (Lavemange) är så dumma att de går med... Ja då blir det nästan så att jag skrattar lite. Om man läser lite innantill och står det att "sponsorerna" som skall donera 2 kr per medlem träder fram när målet är nått. Det är ju så osannolikt att det inte liknar något annat. Donerar företag pengar vill de att det syns.


Läs även andra bloggares åsikter om , ,

fredag, januari 15, 2010

Titta det händer saker!

Pressmannen för Tre Erik mailade mig för en timme sedan. Så här skriver han

Hej Nils
Dess bättre är det så att Läkare Utan gränser har fel. Vi tar precis lika mycket som de andra, vilket betyder 10 %. Om du skänker 50 kronor hamnar 5 hos oss och det kan man kanske ha åsikter om, men det är 5 kronor och inte 17.

Tack för att du håller kollen på oss dock.

Med vänlig hälsning

Erik H

Och alldeles nyss uppdaterade Tre och lade upp en nyheten om att Tre helt slopar sina avgifter SMS-gåvor till Läkare utan gränser från den 13 januari och framåt. Tack Pax för uppdateringen.

På Läkare utan gränsers hemsida står det nu så här.

Asterisk som markerar förklaringAv 50 kronor går ca 44 kronor till Läkare Utan Gränser.

Utöver detta så skänker alltså Tre sina avgifter.
Borde inte Telia, Tele2 och Telenor göra samma sak?
Maila dem och föreslå!

Telenor
press@telenor.com EDIT Telenor gör likadant pressmeddelande ute 12:57

Telia
press@teliasonera.com EDIT Telia slopar även de sina avgifter och lägger dessutom till 5 kronor per skickat sms.

Tele 2
press.relations@tele2.com EDIT Tele2 följer. Artikel på SVD

Läs även andra bloggares åsikter om , , ,

Från Haitis folks ryggar skär mobiloperatören TRE sin vinst

Går in på Läkare utan gränser för att på ett alldeles för litet sätt försöka om inte lindra skadan så i alla fall döva mitt eget samvete lite. Hittar till min glädje en tjänst via sms. Man kan enkelt och snabbt donera pengar. Otroligt smart och förmodligen gör just snabbheten och enkelheten att mer pengar kommer till de nödställda. Bra så långt.

Sen ser jag en lite *
En asterix som förkunnar villkoren. Så här står det.

Asterisk som markerar förklaringAv 50 kronor går ca 41 kronor till Läkare Utan Gränser genom operatörerna Tele2, Telenor och Telia, ca 33 kronor genom Tre.

Telia, Tele2 och Telenor snor åt sig omkring nio kronor. Nästan en femtedel av donationen. Hur skamligt är inte det? Två, tre kronor hade jag kunnat acceptera. De kan säkert förklara bort sig med någon svindyr tekniklåda som måste installeras. Men nio spänn?
Men de tre företagen ser ändå ganska snälla och hederliga ut i jämförelse med satans hantlangare TRE. 17 kronor roffar de åt sig.

Visst ska kanske företag få tjäna pengar på sådana här tjänster men inte så här stor del av själva donationen.

TRE har en kundombudsman. Här kan ni skriva till henne vad ni tycker om TREs taktik.

TRE har även en press och medieansvarig. Han heter Erik. Maila han vet jag!



Läs även andra bloggares åsikter om , , ,


söndag, januari 10, 2010

Bilden till året

Har petat in bilderna till Årets Bild. Lite blandat. Överraskande nog har jag bara skickat in bilder i de två klasserna med tema sport. Här är två av mina alster som jag i år skickade in.

I övrigt laddar jag för Innsbruck. Men först en vecka i Göteborgs tjänst. Var sugen på att åka på längdskidor i Otepää men det blir lite tajt att hinna dit innan handbollen drar igång i Österrike. Praktikanten får sköta det istället även fast han inte kan se skillnad på en vallaburk och en skidstav. Men han levererar nog ändå.

Nu ska jag i tur och ordning.
Slösurfa.
Glo på det berg av kläder som ligger på min soffa.
Vänta in en biobesökare.
Sova.


Läs även andra bloggares åsikter om , , ,

torsdag, januari 07, 2010

I vågorna av den jakt som många kallar slakt

Okej. Jag har dragit mig i flera dagar. Men nu kan jag inte hålla mig längre. Så här kommer det.

Jakten var nödvändig och det tänkta syftet var i förlängningen bra. Men genomförandet och planeringen av detta var ogenomtänkt, kortsiktigt och förbannat klantigt. Jag tycker inte att det var för tidigt att jaga varg redan nu. Med villkor att de utlovade utplanteringarna av nya vargar med annan genetiskt utsättning blir av. Men när jakten nu arrangerades som den gjorde så frågar jag mig om inte hela grejen bara var en gest för att stilla den ilska mot varg som finns inom vissa delar av bland annat jägarkåren. Jag tror att acceptansen mot ett rovdjur ökar om viss jakt på det finns. Det är förmodligen även så de styrande i detta fall tänkt. Men att förvalta en viltstam med jakt som verktyg och samtidigt öka acceptansen för djuret med samma verktyg rimmar illa.

Om nu meningen var att plocka bort sjuka och av inavel påverkade vargar så skulle man enligt mig ha anlitat ett antal proffsjägare som spårat upp och skjutit de 27 vargar i sämst kondition. Ett bättre år att göra det än i år kommer knappast igen på många år. Spårsnön som legat över alla vargrevir är det redskap som behövs och som knappast kommer igen inom de närmste åren. Jag är också för att man här kunnat ha gjort ett undantag mot det förbud mot jakt på åtel som finns i Sverige. En åtel är en plats dit man lockar varg eller annat vilt i form av att lägga ut kött eller annan föda som bete samtidigt som jägaren sitter i ett gömsle och passar. Hade man jagat på detta sätt hade man kunnat välja ut exakt vilken varg i flocken man velat skjuta. Detta hade även gett en skrämseleffekt och där med en högre skygghet för människor på övriga flockmedlemmar. En kombination av dessa två jaktformer hade förvisso tagit mycket längre tid än det dryga dygn jakten nu tog men hade å andra sidan uppfyllt det syfte som herr Carlgren och övriga i bestämmande ställning menade fanns.

Nu valde istället makthavarna den enkla och billiga lösningen. Man rekryterade över 10000 mer eller mindre kunniga jägare som förvisso fyllde kvoten snabbt och effektivt, mycket tack vare de gynnsamma förhållandena, men knappast uppfyllde det mål som var tänkt. Nu har man bland annat förmodlige skjutit bort båda alfadjuren i Amungenreviret i vilket det fanns åtta månaderna gamla valpar. Valparna kommer klara sig, det handlar inte om det, men vad jag har förstått så är de inte tränade eller, om vi nu använder jakthundstermer, injagade än. Deras intresse kan nu mycket väl istället rikta sig mot lätta byten som tamboskap. I just det fallet så kan, jag skriver kan, jakten ha fått total motsatt effekt än vad som var tänkt. Detta hade förmodligen aldrig hänt om man jagat på annat sätt. Som det blev nu så sköts i princip den varg som kom inom skotthåll. Att förvalta en så till antalet liten viltstam genom en sådan lotteriavskjutning är om man tänker efter helt idiotiskt.

Det som retar mig mest är att kunskapen finns. Skickliga spårare och skyttar finns. Pengar kan inte vara något större problem eftersom det i det stora hela inte rör sig om gigantiska summor att anlita ett antal personer under en kortare period. Men istället anordnade man lotteri där alla som hade jägarlicens fick vara med.

För övrigt tycker jag att åteljakt borde vara lagligt under björnjakten, men det är en annan diskussion.

Lite länkar inom ämnet

Scaber Nestor skriver smart och kunnigt men ibland kanske lite enögt.
Svenska Jägareförbundet på Aftonbladet Debatt. Är också inne på acceptansspåret och jag tycker han har en poäng i slutet om att debatten kanske sprungit iväg lite. På båda sidor.


Läs även andra bloggares åsikter om , , ,

tisdag, januari 05, 2010

Vargdebatten

Funderar på att slänga mig in i debatten. Men, jag vet inte. Jag blir så trött. De otvättade argumenten tornar upp sig lika höga på båda sidorna. Statistik plockas fram och vinklas. Hatet förblindar. De ena hatar rovdjuret och kräver total död åt eller åtminstone avskjutning av vad de kallar de inavlade. Den andra sidan hatar också de som de kallar inavlade och kräver både död och avskjutning.

Smart.

måndag, januari 04, 2010

Slå mig hårt. Rakt mellan ögonen. Jag vill se stjärnorna.

Frusen på en gård för kamrater kände jag plötsligt en otrolig lust att slå sönder mina blixtar. Jag kunde för mitt inre nästan höra hur hårdplasten och de snödekorerade trädgårdsplattorna möttes i en skadlig kollobration. Att få stampa den svarta tekniken tillbaka till griffeltavlans tid. Anledningen till mitt tysta men plågsamma känslosvall var förmodligen en kombination av junior-VMs tv-tider och kyla men just där och då kände jag mig bara frusen och utfryst. I den kalla januarimorgonen kände jag ett växande agg och en bitande köld. Då är det inte lätt att plocka fram kreativiteten. Det gjorde jag inte heller. Tre, fyra bilder av sviktande kvalitet blev det och efter att ha småpratat lite med kocken i huset satte jag mig i en blå bil och började min färd hemåt.

Så här sitter jag nu och dricker kaffe och stirrar på de tavelhyllor jag inköpte igår. Försöker att med tankekraft få upp dem på väggen. Det går sådär. Behöver lite understödj. Inte rent fysiskt utan mer mentalt. Det räcker med att någon är här och tittar när jag mäter, borrar och skruvar för att det ska bli fart. Ensam är det liksom inte alls kul att fixa.

Så. Nu är det färdigtgnällt. Istället tar jag tag i mins opostade brev. Det känns lagom.