torsdag, september 22, 2011

Nja...



En match som fick mig att önska mer. Ett strulande 200-400. Skitpissiga ljusförhållanden. Ungefär så kan man sammanfatta aftonen. Nu ska jag sova snarast. Morgontåget går från Valencia till Barcelona tidigt. Jag ser fram emot morgondagens jobb. Gäller att vara skärpt.



tisdag, september 20, 2011

Sammanhang tack


Okej. Krassa fakta. Vi befinner oss invid en svart BMW på en parkering i Spanien. Till höger i bild står svenska handbollslandslagets försvarsklippa Magnus Jernemyr. Han verkar glad och ger tummen upp. Strax bakom honom står (enligt egen utsago) sveriges bästa tågpratare. Till vänster i bild står legendaren Glenn Hysén och visar lite hud under ett klädbyte. Så frågan är. Hur hamnade denna smått otroliga trio på samma bild? Ja. Den som löser den gåtan utan insideinfo gör det bra och vinner en guidad tur på Gårdtjärnsberget.

söndag, september 18, 2011

Innan vi faller

Så var det dags. Igår gjorde jag säsongsdebut. Ishockeytänket borstades av och jag tog bilen till Ängelholm. Kom fram till arenan och insåg att jag glömt min hjälm. Fick enligt de reglemente som infördes efter denna händelse stå på läktaren. Det funkar ändå okej. Innan nedsläpp hölls en tyst minut. Stefan Liv hedrades. Det var fint men självklart var det någon fyllbult i sponsorbaren som inte riktigt greppade läget. Trist. Ännu tristare att något annat ljushuvud såg som sin uppgift att skrika "HÅLL KÄFTEN" från andra sidan arenan.



Denna dag ska jag ägna åt fotboll. Malmö FF möter Trelleborg. Tack och lov slipper jag pressrummet utan tak. Imorgon åker jag till Spanien. Glenn, jag och Sebban. Det ska bli kul. Mycket tågande men kul.

onsdag, september 14, 2011

Hösten

Jag lämnade Gårdtjärnsberget och checkade efter idogt resande in på De Palatjin i Alkmaar.


Efter att ha tagit det så lugnt jag orkat ett tag så kickade det igång igen med besked. Jag har flugit, planerat och råddat för ännu en resa, fotat samt mottagit ett ursäkta och förlåt. Det kändes gott. Alltihop. Nu sitter jag och redigerar bilder så smått och lyssnar samtidigt på detta och tänker på om än inte min enda så min bästa vän. Hon som gett mig styrka, ork, kärlek och en massa annat sådant där man lever på.

Vi har det inte alltid så lätt

onsdag, september 07, 2011

Punkt, avslut, början.

Jag flög i nästan 20 timmar igår. Anlände framåt natten till Sverige. Där fanns någon jag längtat väldigt mycket efter. Fast efter bara åtta timmar gav jag mig av igen. Jag har suttit och rensat i mina mappar. Arkiverat och planerat kommande resor. Holland och Spanien står på schemat. Men inte än. Jag sitter på ett X2000-tåg och reser mot den plats som jag sjunger om när jag filosoferar. Jag tackar er som följt mig under mästerskapet. Jag fick luft under fingrarna och tänkta korta inlägg blev långa. Tack för kommentarerna. Tack för besöken. Jag slog nytt rekord. Det är ju trevligt.

Nu stänger jag locket för ett tag. Jag tänker låta de mörkgröna skogarna sluka mig. Redan denna kväll ska Gårdtjärnsberget få sig ett besök.

måndag, september 05, 2011

Typiskt...

Sms man inte vill ha när man sett fram emot älgjakten i elva månader

"Bosse har skjutit en tjur. Andreas en fjoling och Anders en tjur. Det gick snabbt. Total tid på pass i år 35 minuter. Vi beslutade att nästa jaktdag är 6 september 2012."

Suck.

Egentligen

Egentligen borde jag sova vid denna tid. Flyga upp ur sängen om 25 minuter. Koka kaffe, packa ryggsäck, kontrollera att jag har med mig slutstycket åtta gånger. Sen skulle jag sitta där. "Bosse kom". Men det blir inge av. Inte än. Jag ligger i en säng på andra sidan jorden och hör luftkonditioneringen brumma och bilarna utanför fönstret tuta.



Igår gick det undan. Igen. Är lite för trött för att sammanfatta. Det kommer sen. En kort fråga bara. De 397 personer som liksom bara råkade höja min besöksstatistik. Var kom ni från? Kan någon upplysa mig om länken?

lördag, september 03, 2011

Nästan premiär

I övrigt då? Vad hände annars förutom att mina armbågar är för slöa? Jo Emma GT hoppade snett, vint och i största allmänhet fel. Hon blev ledsen. Nästan lika ledsen som när jag på senaste presskonferensen bad Emma att sätta sig på trägolvet. När hon gjort det tappade min högra hand greppet om min ena blixt. Den landade inte på trägolvet. Den träffade Emmma GT på fotknölen. Jag frågade om det gjorde ont.
"Ja"
sa Emma och himlade med ögonen som bara hon kan.

Jag plåtade mina bilder och frågade dryga kvarten senare, lite på skoj och med min glimt i ögat, om det fortfarande gjorde ont.
"Ja"
svarade Emma och ögonvitorna återtog majoritet en än gång.
Det hände alltså inte idag men en kombination av tyngdlagen och min klumpighet kan mycket väl ha orsakat dagens fiasko.



Jimmys berömda kamera återbördas till sin rättmätiga ägare.







Jimmy

Jag var på väg till presscentret. Såg ett barn på en axel. Hon såg söt ut. Fina ögon. Jag tog upp kameran. Jimmy Wix som går bredvid mig vill vara med. Söta barn och han brukar gå ihop. Har man en bild på ett sött barn och infogar Jimmy Wixtröm så blir det både sötare och bättre. Det är det Jimmy tänker och vet. Så han glider in och vad händer. Ja... Det blev inte riktigt samma succé som med Bolt.




Idiot

Mats Wennerholm är också här i Sydkorea. Han brukar säga IDIOOOOT. Det vill jag också säga. Jag fick upp ögonen för detta för någon dag sedan. Skrev ett inlägg som jag sen raderade. Fick lite kalla fötter. Jag vill inte sitta och peka på någons bilder och säga att det såg misstänksamt ut. Men jag kände så. Speciellt med mårdhunden. Terje? Va fan. Så här, eller så här, eller så här får man ju inte göra. Fan Terje. Du förstör. Mycket massa massvis förstör du. Ta dig nu samman, be om ursäkt, säg förlåt, ta en bulle.

fredag, september 02, 2011

Remote, Usain, Korea och NEF

Jag skrapar sand från mina knän. Det har varit en lång dag igen. Jag har valt att inte sticka till hotellet under dagspausen. Jag kan lika gärna surfa bloggar och kolla facebook på presscentret som på hotellet... Som jag nämde fick jag låna lite extra saker från Nikon idag. Hur gick det då? Nja. Inte alls. Jag körde på S. Tidsautomatik. Exponeringskompenserade 1,3 steg. Ändå blev det svart. Varför? Jo. Nikon har inte många svagheter men en är denna. Har man strålkastare eller lampor någonstans i bilden så övertolkar kameran denna information om man kör på program. Det är här okej om du nu inte förstår. Vi är inne på tekniska detaljer som egentligen inte ger världen ett skit mer än rätt exponerade bilder... Hur som helst. På Daegu Stadium fanns sådana lampor. När jag satte ut kameran så var det blå himmel. När tävlingen startade var himlen svart. Jag hade kunnat chansa på en manuell inställning men jag trodde i min enfald att det skulle gå vägen på detta sätt. Här är resultatet...

Filen rakt från NEF-format.


Lyft +4,0 i Camera Raw.


Nja. Det blir ju varken bra före eller efter bearbetning. Så här ska ett program faktiskt inte fungera. Detta är något forskarna i Japan bör fila på. Fast. Jag hade även kunnat kolla upp ljusförhållandena en dag tidigare och ställt manuellt. Men ni vet sådana där genvägar...

Men. Lyckades även exponera något så när rätt också.







Off we go. Nu ska jag låta John Blund få slänga sådant där sovknark i mina ögon. Imorgon är det gång. Gåendetävling. Någon vis visst att det var som att tävla i vem som kan viska högst. Jag skippar det. Eftermiddagen bjuder på höjdfinal för damerna. Emma Green Tregaro finns med i startlistan. Ska skriva en anekdot om henne imorgon.

Och jo. En sista sak. Jag har pratat med Usain Bolt idag. Helt sant. Men vår konversation gör sig inte rättvisa i text. Avsett några minuter och påminn mig nästa gång vi ses så skall jag återge den dialog som utspelades i Daegus Stadiums underjord.

Dags att inta ställning


Dagen började med bannor. Fotocheferna hade kallat till samling. Det hade kommit klagomål. På de fotoplatser som är precis bakom reklamskyltarna på marknivå är tillgängliga om man sitter. Folk har stått mest hela tiden och under 3000 meter hinder igår rann droppen tydligen över. Delegaterna skällde på fotocheferna och de överförde det så till oss. Varje fotograf har en fotoväst. På den finns ett unikt nummer. Fotografmötet avslutades med det skulle läsas två nummer. Dessa fotografer var därmed officiellt varnade. Ingen skärpning och man åker ut. Hjärtat började banka. Hade jag i min oaktsamhet råkat gå där jag inte fick? Jag har ju gjort det förr...
"Number 61 and 119"
Utandning. Jag är ju Gretzky med 99.

En liten grej som speglar arrangörsmässig världsklass. Massagerum i källaren. Gratis 20 minuters knådande händer på ömma axlar och ryggslut.


Snart är det kvällspass. Jag har precis monterat remote med fisheye på Daniel Nilssons uppmaning. Nikon har som vanligt utlåning och lättare service på plats. Men utlåningen har varit begränsad till ett hus och ett objektiv per skalle. Men när kung Peter "nikon" Brodin igår anlände så är det inte längre ett problem. Känslan av köglid är alltid bekväm. Nikon Nordic tar hand om oss ute på fälten.

torsdag, september 01, 2011

BIldkavalkad

Så var klockan redan sova för länge sedan. Men det blir som så. Man sitter och filurar. Kommer ifrån arenan en timme senare än tänkt. Jag kollar lite andra saker innan jag tar tag i dagens skörd. Det är lätt att skjuta upp. Speciellt när man har tidszonernas läge på sin sida. Jag trodde att det skulle bli utomjordiskt varmt idag. Men det gick bra. Jag hade snott med mig en handduk från hotellet och precis som Emma GT så prydde jag min ariska skalle med denna ateralj. Det hjälpte mot solen. Efter förmiddagspasset kände jag mig lite mosig. Efter en styrkenapp på nittio modiga minuter härbärgerad i en väldigt skön fotölj kände jag mig mer redo för kvällen äventyr. Jag hann till och med med att drömma lite. Om igelkottar, precis som gryningspyromanen. Kvällspasset var ganska lugnt och jag försökte ro hem en spjutbild som jag tänkt ut. Det gick sådär. Ska slå mig in på ett nytt försök imorgon. Nu låter jag bilderna tala. Som den uppmärksamhetsslampa (könsneutralt ord) jag är så får jag en kick av kommentarer. Bara så du vet.














Ja, med nya tag en annan dag.