Innebandyfinal

Innebandy. Något inuti mig känner sig lite kluvet. Något bittersött som jag ibland uppskattar och ibland nästan föraktar. Denna dag trivdes jag väldigt bra i den ihåliga bollens sällskap. Skönt att takkameran levererade okej. Alltid roligt att ha något annat än standard. Dock var jag vid tidpunkten för nedmonterandet av remoten nästan lite yr av näringsbrist. Att sätta upp ett pressrum (som de arbetande inte hinner lämna under dagen) och bara inreda med frukt och kaffe är inte att rekommendera. Som tur var så tjatade någon så pass att det till slut skickades ner ganska välfyllda mackor till den pöbel som kallas fotografer.

Bloggen blir lite lidande. Jag har en del annat att stå i. Men jag försöker. Hinner puckögaJoel så hinner jag.

Hektisk start

Jag har inte skrivit på ett tag. Jag få sms som gratulerar men samtidigt som det påminns om den pågående bloggtorkan. Så jag bättrar mig. Sammanfattar fotbollens uppstart i kronologisk ordning. Det började med supercupsfinal, fortsatte med upptaktsträff för allasvenskan där jag lite improviserat byggde en studio. Sen har det varit förhandsjobb och premiär både i allsvenskan och i superettan. Nu är bollen bokstavligen i rullning och jag gillar det.












Jag började på Bildbyrån i mitten av oktober 2006. Efter att ha jobbat i två veckor skrev jag så här.

Det kändes som om jag fick en enorm rund sten. En klotrund sten lika hög som mig själv. Upprag att få grepp om skiten och få den att rulla framåt, Den är fan inte lätt att få grepp om. Det är mycket att tänka på. Till råga på allt så märkte jag när jag kom på plats att den stod i aningens motlut. Men jag fick tag. Omfamnade hela stenen och tröck (norrländsk slang för tryckte) på med benen. Mjölksyran pumpade i framsidan av låren. Men den rörde sig. Den rullade och just nu har den precis kommit över krönet. Nu gäller det bara att bromsa så den inte rullar över en.

Det har gått ungefär fem och ett halvt år sedan jag formulerade mig den gången. Nu står jag där igen. En stor sten i lite motlut. Men jag är inte själv denna gång. Gott så.

Bildbyrån byter ägare

Det har tisslat och tasslats. Smugits och viskats. Men nu är det klart och jag är nöjd. Den 2 maj tar jag, Joel, Marcus, Daniel och Niklas över Sveriges största sportbildbyrå. Läs vårt pressmeddelande här.

Årets Bild 2012

Det har varit en hektisk och fantastisk helg. Årets Bild i Malmö blev en sådan där fullträff som man hoppas ska infinna sig ibland. Jag och Åsa har haft lägenheten full av folk. Dock blev vi nog bara två i tävlingen om vem som kunde fylla hemmet mest. Vinnarna i den tävlingen vanns i överlägsen stil av Daniel och Åsa. Grattis till det. Det enda som tyvärr blev en flopp var Moriskan. Återkommer kanske i ämnet men ledningen på det stället bör ta sig en rejäl funderare på vad man håller på med. Oavsett vad så har i alla fall PFK Södra gjort ett kanonjobb med hela arrangemanget. All heder till er.

För min egen del så visade sig min nominering vara ett tredjepris i Sport Nyhet. En bild från CL-finalen i våras. Fint så. Jag blev överraskad och glad. Förlåt alla ni som messat, twittrat och skrivit på Facebook. Jag har svarat för få och de jag svarat har oftat fåt nöja sig med ett enkelt "Tack". Så tack igen alla ni som hört av er.

Årets Bild i Malmö

Snöslask, censur och diskning

Detta meddelande får jag när jag försöker gå in på min blogg via uppkopplingen på hotellet. Hotelldirektören verkar inte gilla blogspot. Förutom censur så bjuder denna internetuppkoppling även på honungsliknande seghet. Därför blir det bara en liten bild från den sista dagens tävlande i Istanbul. Den är från finalen i 1500 meter. De tre första löparna gladeligen jublande. Allt hade varit vackert så om nu inte den tredjeplacerade britten hade boxats i en kurva och diskvalificerats till en sista plats. Typiskt. Lämnar hotellet om lite knappt fem timmar. Ska nog glida över i sovande tillstånd snarast. För info så snöar det i Istanbul denna kväll. Ridå.

Det var ju gott

Skön lirare

Den här sköningen såg jag i går. Tyvärr hade jag bråttom emellan presscentren och hann inte stifta någon bekantskap med honom. Ser jag honom igen ska jag be honom posera när han lägger an och även tipsa honom att tänka över innehållet i sin kameraväska innan han tar jobb som krigsfotograf.

Igång igen

Klockan är tio. Dagens pass började för trettio minuter sedan. Korta häckloppet enda av intresse. Fin dag i går. Praktikant Jens på Scanpix gav mig en god match. Vi avrundade med en lammwracks på stället närmast vårt hotell. Bästa måltiden i Istanbul hittills. Förmiddagspasset är mest en transportsträcka. 18.15 lokal tid börjar det som vi svenskar väntar på. Ebba Ljungmark hoppade felfritt över alla höjder i går. Det var hon och världsbästa Chicherova ensamma om. Kan man få hoppas på medaljplåtning utanför Sultanahmet i kväll?






Och nej. Dwain Chabmers här ovan har inte bara ätit gröt i sina dar. Livstids avstängning borde vara brukligt.

Kraftig rökutveckling

Jag fann i går att jag stod i ännu en hotellfoajé och hade i uppdrag att plåta porträtt i miljö. Gula tapeter. Lysrörsljus. Temperaturen utomhus var, medelhavets närhet till trots, inte speciellt hög. Idrottare är i det närmaste växelvarma och går helst inte ut oklädda när graderna är under 15 och tävlingar är i antågande. Lycka då att ett ställe utomhus ger både ovanlig fotomöjlighet och värme. Ibland flyter det.


Det var gårdagens förhandsjobb det. I dag är första tävlingsdagen. Höjdhoppet gick väldigt bra för 50% av de svenska deltagarna. Resterande del hade det motigare.



Nu sitter jag och gör vid bilder och om tjugo minuter hoppar Michel längdhopp.

Nära

Hade jag eller Jens stått ett eller två trappsteg ned på den blåa trappan till höger i bild hade det kunna orsaka smärta ja till och med allvarlig kroppsskada. Nu gick det bra. I alla fall för våran del. Kameran som var monterad gjorde sig dock ganska illa...

Med fingret i näsan på Parken

Ibland hugger inte autofokusen riktigt som den ska. Det är för det mesta väldigt störigt. Jag brukar instinktivt direkt radera bort bilder där autofokusen har prioriterat fel sak. Denna gång var inget undantag. Men i samma sekund som jag med snabbkomandots hjälp förpassar _NJ48021.NEF till papperskorgen så märker jag något. Jag återuppväcker den lilla filen från döden. För att tala till er som tittar på melodidravlet så kan jag säga att _NJ48021.NEF gick direkt till andra chansen.



Det var väl egentligen matchen för min del. När jag inte fokuserade fel så slavade jag under arkivdemonen.