God morgon. Skulle skriva något igårkväll när vi kom hem ifrån rodeln. Men. Jag var i tur och ordninng. Blöt som en hund, trött som en gris och hungrig som en varg. Varenda klädesplagg fick hängas upp på alla tänkbara torkställningar i lägenheten. Kamerorna fick torka och värma sig framför vår brasa.


Skidskyttet gick väl inte direkt som det var tänkt. Jag, som egentligen skulle ha bevakat störtlopp som blev inställt, tog på mig rollen som arbetsmyra. Det betyder ungefär att man strå vid målgången och tar bild 1a. Den enkla varianten när åkaren i detta fallet går i mål. Ett litet hopp spirar inom mig. När jag lite senare ser att Anna-Carin Olofsson bommar ett och Helena Jonsson skjuter fullt börjar hoppet slå rot. Tyvärr rycks hoppet upp med rötterna lite senare. Ingen av svenskorna har gått bra nog i spåret. Någon lite okänd åkare har slagit till. Snacket i mediasvängen tenderar att vidröra ämnet doping. Hon ska väl pissa först så får vi se sen.

Idag skall Daniel till Vancouver för att understödja den av ensamhet apatiska Joel. Han kan behöva lite social träning där han bor i det som han själv beskriver som en katakomb av plast och betong.

Som snabbt nämnt ovan gick jag och Daniel på rodel igårkväll. En fartfylld och lite annorlunda sport.



Nu ska här ätas frukost. Sen är det för min del dags för skidskytte. Herrarna ska sprinta och skjuta. Vi får se om det går bättre för dem än damerna igår. Vi hoppas. Som fotolegendaren på SVD skulle sagt. "Jag vill inte fota nån jävla tävling. Jag vill göra saker med rubriken Guldfnatt inatt."
Vi hoppas på det.