Karl XII

Debrecen, Ungern, Europa. Näst största staden i Ungern. 200 000 invånare. Lite sliten på ytan men inget skräp på gatorna eller i dikena. Det gör mycket. Att det är rent. 4000 spänn är medelinkomsten. Dom som plockar skräp på gatorna tjänar kanske en fjärdedel av de. I Sverige är medelinkomsten 23000 har jag läst nån stans. '

Jag har sällskap. Av en mycket trevlig man. Orkar inte hitta på nåt fyndigt namn. Vi kallar honom H. Han har gamla strumpor den kära H. Uppdragan likt tennisspelare har strumporna uppdragna för att visa sin sponsors logga. Skillnaden är att H inte har nån sponsor. Han har heller inte tennissockor utan beiga gubbsockar. Jag skiter i det. H är en go människa. Vi pratade om resmål i Nya Zeeland. Han hade varit och hade järnkoll på de flesta ställena. Coolt.

Det hyrdes bil på flygplatsen i Budapest. För övrigt är Budapest från början tre städer i två olika länder. Buda och Pest och Óbuda. Åtskilda av floden Donau. Men nån gång runt 1873 bestämdes att från och med nu så skulle det sammanslås. Buda, Pest och Óbuda slogs ihop. Resultatet av denna skedliggning blev Budapest. Óbuda ansågs ha för många mobbare i sin stad och togs med på nåder med villkoret att Buda och Pest fick dela på namnet och att Óbuda skulle sitta snällt och inte gnälla.
Vi hyrde i alla fall bil. En liten japansk bil som stod parkerad på ett aningen underligt sätt. Centrallåset funkade inte heller. Men efter många minuter och helt missat dragläge så rullade vi. Ungern är platt.

Ikväll är matchen. Elfsborg ska sparka boll. Vi hoppas på ädel viktoria.

Igår promenerade jag solo på väg hem. Hotellet ligger bakom en park vid ett stort museum. Det satt ett äldre par (52-61) och språkade. Jag hör hur de samtalar. När jag i min sköra ungdomliga gestalt passerar dem pekar mannen i sällskapet på mig mitt i sin mennig. "Bla bla bla bla normale sexualitete" Han betonar normale sexualitete och pekar do rytmiskt med sitt ådriga finger på mig. Normale sexualitete... så det är det jag går runt och utstrålar. Bra, då vet jag.

Karl den XII ska tydligen ha ett minnesmärke i staden. På sin ritt på väg hemåt stannade han tydligen här. Dock inge länge. Han hade ju sadelväskorna fulla av dolmar gjorda av kål som han skulle hem och muta dalkarlarna med. Vi ska försöka hitta minnesmärket senare idag.

Nu ska sidor i Snabba cash avverkas. Förbannat bra. Stiegklass.

Tänka sig att Annika Dopping har ett eget kontrollrum bredvid Debercens omklädningsrum.

Har även börjat använda eldräven som webbläsare. Bra för nu kan jag göra bokstäverna tjocka eller fulla.

Jag har en kompis

En kompis som fyller år i samma månad som mig. Det var han som började säga kompis. Om mig. Att jag var hans kompis. Trots att alla min andra kompisar var sjuttio år yngre än mig. Det sket min nya kompis i. Att jag var yngre. Istället tog han fram en soda streamer och lärde en ung pojke (jag gissar fyra år) om vattnets kretslopp. Mycket metodiskt och pedagogiskt drog han vattnets bana med lokala anknytningar. Kvarnbäcken ut i ån. Vidare till stan, ut i havet, med solens hjälp upp i himmelen för att sen regna ner över skogen sen tillbaka till kvarnbäcken. Ett mycket smart grepp av inlärning till en pojke vars värld inte sträckte sig mycket längre än till affärn. Så där satt vi. Som två små farbröder. Vi tyckte att maskrosorna var finast för dom såg ut som solen. Min kompis och jag. Soda Streamer och somrig idyll.

Nu är klockan mycket. Eller mycket för att var kvar på jobbet. MackanMedia envisas med inviter om malt, humle, jäst och vatten serverat i ett glas. Men jag sitter här. Ensam på ett kontor som har semester. Jobbar inte. Sitter och kopierar svartvitt på min kompis. Bara för att jag vill.
Sen ska jag traska ett helt kvarter bort. Ta hissen, som har en sån dära fjantig gallerinnerdörr, upp till femte våningen. Där bor jag nu. Nära och bra. Men väggarna ser ut som ett

Kombinering

Kombinera. Kök och kontor. Ingen höjdare. Att ha hyllor och ett skrivbord i köket är ingen höjdare. Snarare en träbens sidospark. Min ny värd, som äter LuktenHans med smör i jämförelse i både trevlighet och hjälpsamhet, uttalar sitt svenska namn på franskt vis och har inget öga för vare sig inredning eller planering. Bara en sån sak som att behöva bära maten ut till vardagsrummet.
Jag äter på kontoret. Eller om det nu är köket. Eller tvärtom. Eller just så.

Kviger är ett ord som ligger bra i munnen. Alltså en ko som ännu inte ploppat ur sig nån avkomma. Och jo den gramatiskt riktiga formen av kviga i plural är kvigor. Men det skiter i. Kviger ligger bra. Alltså inte ligger bra med tjuren utan i munnen. När man säger det. ,... Kviger.

"Kvigerna är framme"
"Kvigerna har hett fram sig"

Sagan om återkomsten... inte kungens.

Semster. Mycket semester. Hökörning. Stänga bete. Köra kviger. Vila vila vila. Sen har jag sökt asyl o Bjässjön emellanåt. Bröllop klämdes också med.

Igår rakade jag i en symbolisk gest av mig skägget som fått stå på tillväxt sen bröllopet i början av månaden. Så för att markera semesterns slut så rök anisktshåret.

Nu sitter vi, jag biffFredde och Sara, och har käkat gröt och limpmacka. Har packat ihop mina grejer. BiffFredde ska hjälpa mig att bära. En bättre bärhjälp finns nog inte.


hörs

Den blå mosken

Istanbul är fritt översatt bajset (snott av Sannasucka). Eller "the shit" som amerikatts invånare skulle sagt.
Min referens på resan AlterEgoMoneyBrother, har en vana hela tiden droppar superlativ om staden. Mysigt är nog det mest förekommande. Och det är det. Mysigt. I gårkväll rökte vi vattenpipa och jag drack äppelte och Pengabrorsan drack kaffe i en fånigt liten mugg. Turkiskt kaffe serveras ju så. I en fånigt liten mugg med mönster som får bögfaktorn att slå i höjd med minareterna. Sumpigt blir det också efter halva muggen. Det vill säga det blir sumpigt efter en halv mun. Till råga på allt så var cafét vi var på utrustat med fånigt små bord och fånigt små stolar. Vid bordet brevid satt ett par och spelade det fåniga spelet backgammon. Vi serverades av en fånig tonårig med fånig moppemusche. Jag ville inte ha kaffe så jag gick på äppelteet istället. Det är gott. Inte ett dugg fånigt. Men i ett ganska löjleväckande glas.
Rolig händelse igår var växlingsmannen. Tydligen springer det runt en massa löst folk och leker växlingskontor med sina små midjeväskor i rött fejkskinn. Jag fattar inte riktigt vem om växlar med dom när det finns en massa vanliga växlingskontor men en eller annan dum belgare tycker nog att snubben med hawaiiskjorta och midjeväska ser ut som en hyvens snubbe och ärligheten själv. Så dom går nog runt dom med. Alltså inte belgarna utan svartväxlarn.
Hur som helst. Hans öppningsfras till mig och Pengabrorsan (passande namn just nu) var.
Turk med midjeväska "Exchange? Do you wanna? Cambio? Wescheln?"
NK och Pengabrorsan "No no no"
Midjeväskemannen "Exchange? Do you wanna? Cambio? Wescheln?"
NK PB " "
Midjeväskan "Good drugs to. Very good!"
Vi gick ur hörhåll. Men jag undrar lite lätt vad hans nästa drag skulle varit när både växling och knark tydligen inte var intressant för två blekisar utan midjeväska. Horor? Lotter? Bokmärken? Affärerna kanske inte gick lysande just nu. Belgarna kommer nog först andra vecka i juli. Så för att få det att gå ihop så måste helt enkelt midjeväskemannen slänga ner lite annat krängbart i midjeväskan.

Ja ja. Vi var på Galatasarays träning idag. 23 fotografer, en svensk. 12 filmande fotografer, ingen svensk. En jädra massa skrivande, en svensk. Denna skrivande svensk är Pengabrorsan och han har balkong med utsikt över McDonalds, spårvagnsspåret och en moské med minaret. Lyllos.
Jag har utsikt mot en vägg.

Polen inte Ungern

Har flugit och farit idag. Warzawa först. Av nån anledning (kan vara midsommar) var jag skityr och tänkte att Warzawa låg i Ungern. En äldre dam satt brevid mig på flyget. Hon drack kaffe och vodka och förklarade på knagglig svenska att Warsawa låg i Polen. Jag skämdes. Sen gav jag henne min macka med äcklig skinka på. Hon sköljde ner den med mera vodka. Efter denna gest räknade jag min geografi miss som utagerad.
Sen bar de av till Istanbul.
Denna gången åt jag mackan och den äckliga skinkan.
Det satt en snygg polsk (?) tjej brevid. Hon hade jeans med mönster på. Typ tecknat. Som alla manliga klasskamrater hade i lågstadiet. Fast då med motivet Turtels...
Inte så snyggt men väldigt polskt.

Väl i Istanbul möttes AlterEgoMoneyBrother upp. Fast han hade klippt sig och var inte så lik Pengabrorsan längre.

Mitt rum är fint. När jag kom innehöll det, förutom all skit som alltid finns typ säng, bord, toa, lampa, gardiner, även en badrumsvåg från IKEA, En minibar med smält choklad och varma drycker. Näsdukar med Musse Pigg på. Trådlöst bredband,

Noterat i Turkiet.
De gröna gubbarna v id övergängsställena är animerade. Benen rör sig liksom. Väldigt mycket I-Land.
Det utlystes landsorg när Orhan Pamuk fick Nobelpris. Han ses tydligen som en landsförädare av många. Väldigt mycket U-Land.

Pole

The return of Hans

Jag såg Hans. LuktenHans. På avenyn. Han bar en piketröja och ljusbeiga halvshorts. Jag drar mig till minnes att jag sett den piketröjan åminstone en gång förut. Det kan dock vara inbillning. Men en mörkblå urtvättad pike med ostruken krage ger en viss ahaupplevelse. På fötterna bar Hans gympaskor. Hans är en sådan person som drar åt sina skosnören å de grövsta. Han vill riktigt känna hur skorna drar åt runt foten. Det är bekvämt. Dock får detta ett litet symptom. Hans skosnören blir gigantiskt långa och ligger och släpar som två vädursöron. Det ser aningen komiskt ut. Hans hår är blont och ganska långt och ganska lockigt. Han tvättar det med YES. För det har han ju ändå hemma. Han har tänkt köpa schampo men glömmer alltid det när han väl kommer på ICA. Varje gång står han där i kassan med sina tre dussin ägg och skruvar sina blonda lockar mellan ring och lillfingret och undrar vad det var som var så viktigt att köpa. Sidospår.
Hur som helst gick han där. På avenyn. Inget cdställ bar han på. Dock en metro. Han promenerade ensam.

Köttbullar. Stuvade makaroner. Tunnbrö. (jo utan D) Mjölk. Ingen tomat. Ingen gurka.

Aningen trött

Är trött som en get. Igår bjöd Aftonbladet på käk. Jag åt en katt från havet inrullad i bacon och med risotto som bas. Det var gott och jag blev mätt. Till förrätt åts en skivad och rökt stackars ankas bröst. Det var också gott. Men katten var godast. Till detta dracks malt humle jäst och vatten från Brasilien.

I förrgår hade BB sommarfest. Vi spelade kubb och hade möten i vilka vi luftade tusen förslag, nåja femton i alla fall, men utan att ta ett enda konkret beslut. Imponerande?

Spelet TP är roligt.
"Vilket hus måste man vara medlem i för att få jaga utan att ha jägarexamen?"
"eeeh vet inte... Kan det vara folkets hus?"

Förra veckans inomhuslista (eller snarare sen sist jag skrev) Ingen bestämd ordning
Tjörn
Pyramiden
Aftonbladets fest
Bildbyråns fest.
Den skotske professorn i Hjortsvin , JO! han finns på riktigt!
Jordgubbar
Revbenspjäll

Förra veckans utomhuslista (eller snarare sen sist jag skrev) Ingen bestämd ordning
Bajsbombande måsen
Enkäter
Ett hopp mellan fjärde och tredje våningen, jag fick ont i en tå.
Maneter som dras till dit man badar
Giffarnas Nigeriavärvningar,,,, igen.
Sån dära röd sallad som smakar beskt och äckligt

Jordgubbsmaffia

Jag har varit ute på Öa. Öa är, som namnet faktiskt röjer, en ö. Utanför Göteborg. Egentligen heter inte Öa Öa utan Hönö. Men det är ju alldeles för krångligt och jobbigt att säga så man förkortar de till Öa. Snabbt, enkelt och är man inte insatt i hur Öa eller Hönö är uppbyggt så kan man ju då tro att det är en ö full av höns och så är det ju inte. jag såg faktiskt inte en enda höna på ön. Däremot såg jag en mås som var död. H5N1 kanske?

Ja ja. MackanMedia hade bjudit med mig för att fira svenska flaggans dag. Men MM är dagvild och kom på dagen innan att han skulle till Spanien. Men det ordnade sig. MackanMedias bror TelefonDanne (alternativt DanneHattrick) tog med mig ut till öa och dom ser ju nästan likadana ut så jag märkte ingen skillnad. Det var kul. Vi gick och gick och gick. Sen tävlade vi i hålvana. Jag vann. Trots att TelefonDanne (alternativt DanneHattrick) trots allt har ett hattrick på sin meritlista. Men ingen av oss slog nån spik så rundan var ingen höjdare.

Idag har jag och HångelHenke spanat på en jordgubbsmaffia. Maffian, eller syndikatet om man så vill, har en strategi. Strategin är att de köper tyska jordgubbar klär av dem sina tyska läderhoosen och ersätter dessa med svensk folkdrält. Det fina med detta klädbyte är att syndikatet kan sälja de röda gubbarna för mycket mera pengar än om de hade haft tyskt utseende. Istället för öldrickande, wurstluktande slentrianheilande frukter får man istället rött lysande, lugna och timida snygga svenska frukter.

Stieg

Det är sommar. Riktigt varmt. Dia har varit på besök och han lämnades precis staden för en annan. Mycket trevlig visit.
Hemma går VandrarOlle och tar studenten. Jag sitter i Landala och det enda jag har på programmet fram till läggdags är en lång promenad för att stävja den bukfetma som jag tycker mig se skönjas vid horisonten (läs byxlinningen). Inbillning säger vissa. Inbilringning säger jag.

Har talat i telefon med hembygden ett par gånger under dagen. Student är ju nåt extra och nu när jag sitter och bläddrar ömsom på min mage och ömsom på den underbara boken av Stieg så kan jag inte hjälpa det att den akuta hemlängtan sätter in.
Men men. Svårmod och depp får läsas i nån annan blogg. Här ska de vara glädje och gamman. Därför ska jag nu förtälja om en natt för några dagar sen. En stor tidning gav mig i uppdrag att åka på knarkfest. Eller rave som det också kallas. Efter att ha kört vilse i två timmar hittade jag fram. Stegade mot insläppet. En kille kommer springande på parkeringen. Han har ett ganska udda rörelsemönster. Han vrålar "Vilken jävla känsla" varpå han låter som en rodelåkare som kraschar in i skyddsvallen. Plötsligt stannar jävlakänslakillen upp. Han tittar upp mot den stjärnklara himlen. Sen påbörjar han nåt som påminner om Galenskaprna after shaves rytmiska gymnastik. Han gör först rondellen och en samling småhopp. Brûsselsteget uteblir dock. Anar att farhågorna är besannade.
Hur som helst. Lämnar killen som inte bara knaprat morötter och stegar mot insläppet. Pratar med en arrangör som mycket välvilligt släpper in mig. Jag får dock lova att bara skriva "nåt bra". Under en kort stund som kändes lång förklarar jag att jag inte skriver. Arrangörerna, dom är två, nickar och inflikar då och då att jag ska skriva "nåt bra" eller "nåt positivt". Ännu en gång förklara jag att jag inte skall skriva nån artikel och för att förstärka detta håller jag upp båda mina kameror.
”Jo jo jo. Det är inga problem att ta bilder. Men skriv nåt bra bara.” Suck.
Jag får i alla fall ett blått band och det blå bandet skall dels ge mig tillträde och dels ge mig amnesti från ”de stora vakterna”. Jag fattade inte varför jag skulle behöva amnesti men så säger i alla fall arrangören. Jag tackar och bockar och går snällt mot det taktfasta dunket inne i skogen… Hinner dock inte mera än tiotalet meter när någon bakom mig börjar vråla.
- Jaaaaaaag viiiiiiil dööööööööööööööööööööööö!
Det är vilkenjävlakänslakillen. Två av vakterna, som jag tack o lov tydligen har amnesti mot, släpar honom i armarna.
- Lägga honom i rummet, säger arrangören.
Vakterna nickar och ackompanjerade av vilkenjävlakänslakillens önskan om att gå till världen efter denna lägger dom honom i ett rum utan fönster.
Skakade på huvudet åt människans dumhet och musikens budskap gick jag och gjorde vad jag skulle.
Polisen gick runt och lyste på folk med gigantiskt stora eller extremt små pupiller. Jag plåtade dansande folk, en båt, knarkljus, knarkrök och ett träd. Sen tog jag bilen hem och somnade klockan sex.

Nu du!

Sitter och käkar jumborussin som jag inköpt på Netto. Klockan är 03:19 och jag ska upp klockan åtta. Jag ska kolla upp en sak då nämligen...

Har haft en vansinnigt trevlig kväll. Han vet vad han ska hita den dära Dia... Hugaligen.

Godnatt. (i ett alldeles för obloggbart skick)

Brukar

Brukar inte sälja in eller sälja ut. Länka hit eller länka dit. Däremot gillar jag när andra länkar mig. Osolidariskt? Ja.

Men men. Nu ska jag bryta min prägling och länka ändå. Till VandrarOlle. Eller Churrenuchen som han också kallas. Jag skrattar ihjäl mig. Att en språkresa kan bli så kul.

Sen att han tagit upp det smeknamn han så oerhört suktade efter som liten, det tycker jag bara är roligt.

Känner lite konkurrens... Mycket roligare och fyndigare än mig. Men jag går nog stärkt ur detta till slut.
För bra för att inte rekomendera.

http://vandrarolle.blogspot.com

Plus och minus

Jo jo. Äldre igen då. Ett steg närmare 37. Jag fick en cykel (norrländskt uttal sykel) i present. Fick även en biljett till en konsert i orten Orsa i ett hus för folk. Huset hade ett konsitgt namn men stoltserade däremot med trådlöst öppet nätverk. Men det var inte det bästa. Musiken och sången utklassade både roliga namn och höghastighets internet. Blev kär i både en men främst en annan av de vackra sångfåglarna. Dock inte hon på bilderna. Hon är upptagen av en man/pojke/kille som jag inte träffat trots idoga försök. Plus att vi är alldeles för nära släkt...
Det var bra i alla fall. Ingo kan det dära. Jag blev så tagen att jag såg föreställningen två gånger.
När förställninar som denna är slut så är det vanligt att släkt och vänner ger enstaka blommor och ibland enklare buketter till de uppträdande. Detta hade jag glömt bort. Löst det dock smidigt genom att plocka en näve maskrosor som jag ackompanjerat med kramar delade ut till dem jag tyckte förtjänade det. Jag hävdade att det var tanken som räknades.

Planen: Tåg från Mora 12:32. Ankomst 17:11. Lagomt med tid innan IFK-GAIS. Snabb fotsfärd till Ullevi. Leverans.
Verkligheten. Tåg från Mora avgick 12:23 i samma sekund som jag och Annkalla parkerar bilen. Envisas dock med att vilja åka klockan 12:32 fram tills att jag får tiden 12:23 svart på vitt/orange/grått i form av en biljett. Bil i akutfart till Borlänge där tåget mellanlandar. Tåget hinns med. Jag får plats brevid en gubbe som halvvägs till GBG har smällt i sig 150 cl Marinella med alc % 14. Han, vi kan kalla honom Carl-Hugo, ger mig sedan både boktips, alkisodör, kläm på låret och en uppbrusning mot personalen när Carl-Hugo trodde att personalen genom högtalarna kallade oss passagerare för skräp. Sanningen var den att personalen bad alla passagerare att vänligen lägga sitt skräp i plastsäckar som personalen kom kånkandes på. C-H missuppfattade. Hur det kom sig vet jag inte men jag tror att den ovan nämda marinellan spelade en viss roll. Men C-H kompenserade sitt dråpliga missförstånd med att säga "Titt Ut!" till all uniformerad personal. C-H hade besökt sina "kompisar" i Örebro. Det hade varit fest. Kompisarna och C-H hade druckit "smuggel". C-H hade blivit vansinnigt "sjuk" av "smugglet". Men det ordnade hans "tjej" som skickade med honom 2 X 75 cl marinella.
Anlände 18:14.

Mycket jobb...

Skulle vart ledig... Men kollegiesjukdom ställde till det och istället för fem timmars jobb så blev det väl cirkus 13.
Först flängdes det runt för dottSEs räkning och sen bar det av till regnmeckat Borås som dagen till ära bjöd på sol (!).
Halvseg första halvan av första halvleken. Men sen satte Svenssonshow igång. Han började med att knoppa in 1-1 och hade jag jobbat på TV3 så hade jag påstått att Anders efter målet knullade min kamera. Nu jobbar jag på bildbyrån så jag säger att han låg med den. Och om min mor nu läser detta, hon har erkänt att hon hittat hit, så kan jag bara konstatera att jag gjort bedömningen att du nog är gammal nog att få läsa det språk som jag i din frånvaro ibland använder. Men jag försöker faktiskt att undvika att svära, även i min vardagliga vardag.
Hur som haver. Barnet av Anders och min kameras intima stund prydde ikväll de tre storas websidor. Kändes som ett gott dagsverke.

Nu ska jag sätta på tevatten. MackanMedia väntas ankomma i denna särla afton. Nåt måste jag ju bjuda på. Varmt vatten och en tepåse räcker gott.

Leksakspengarnas land

Danmark var kul. Pengarna ser ut som om dom är till för att göra halsband av. Hål mitt i och i konsiga valörer som tvåkronersmyntet. Hur kan man ha ett mynt för två kronor? En krona är alltså värd två. Idioti.

Sverige vann i alla fall guld. Jag och Henkan kom lite för sent på att vi kanske skulle göra den klassiska aftonbladet vinkeln med att smörja in damerna i guldfärg. Med lite för sent menar jag klockan 21:17. Ringde runt lite och fick omsider reda på att färgen so behövdes fanns hos antingen en frisör eller en leksaksaffär. Fredrikshamn är inte så stort. Att klockan 21:27 försöka få fatt på en frisörsalong/leksaksaffärsägare var svårt. Men vi lyckades i alla fall få tag på en frisör. Men givetvis hade denna frisör inge guldfärg utan hänvisade oss till turistbyrån. Han menade på fullaste allvar att sådan färg fanns där. Turistbyrån stängde hur som helst klockan fyra så vi kunde inte undersöka detta närmre. Vi la ner och lommade istället mot Scandic där damerna påbörjat sin guldmiddag. Redan i entren till hotellet hör vi den taktfasta ramsan " Mera sprit, klapp klapp klapp klapp klapp, Mera sprit, klapp klapp klapp klapp klapp, Mera sprit, klapp klapp klapp klapp klapp. Henkan och jag konstaterade snabbt att gulddamerna inte direkt bara druckit trocadero...
Vi stegar i alla fall in i festlokalen och möts direkt av ett gäng människor, Ingen var berusad. Alla var dyngraka. När de vid första bordet ser mig och Henkan drar de genast igång en ny ramsa. "PRESSEN ÄR HÄR NU, klapp klapp klapp klapp klapp, PRESSEN ÄR HÄR NU klapp klapp klapp klapp klapp" när ramsan för ett ögonblick tonar ner försöker vi förklara vårt ärende men blir raskt överröstade av ytterligar en lika fyndig ramsa "PRESSEN BJUD PÅ SPRIT, klapp klapp klapp klapp klapp, PRESSEN BJUD PÅ SPRIT, klapp klapp klapp klapp klapp" tätt följd av "ANNARS BLIR DE INGE, klapp klapp klapp klapp klapp, ANNARS BLIR DE INGE, klapp klapp klapp klapp klapp" både Henkan och jag gör några fruktlösa försök att komma till tals men avbryts ett flertal gånger av ny fyndiga och politisktkorrekta ramsor. Reportageteamets båda ansikten har vid det här laget börjat skifta åt det mer rodnande hållet... Men efter KORTET IN I BAREN ramsan så lugnar tjejerna tillfälligt och lyder villigt order om gruppfoto. jag kliver upp på en stol och regisserar lite. Kameran åker upp och precis när jag slår av första rutan utbrister nån i tjejpöbeln "Ut med klyftan och in med klittan". Alla skrattar och bilderna blir ok. Något omtumlade rullar vi hem och jobbar klart rekordsnabbt.

Guldfesten sammanfattades på en Argentinsk/Italiensk retaurang (konstig kombination + att de hade även ett älghorn på väggen, om deta var i den argentinska eller italienska delen är oklart) i korta meningar.
Henkan vann med 26-2, främst på grund av sitt ess i form av en meriterad finnska.
De svenska gulddamerna var svårkontaktade. Kanske på grund av intag av allehanda drycker.
Ett erövringsförsök av SIngapore såg länge lyckat ut men avbröts av hedersmedvetna lagkamrater.

Söndagen lades i övrigt på att sightseea lite av Danmark. Det är nu också bevisat att Smögen ligger i Skagen och att det betyder att de båda platserna är, precis som jag alltid påstått, i princip samma sak.

Det finns öken i Danmark och i denna ökens sand visade jag mognad.

Tänk er själv att gå runt med en hund i snor... Äckligt.

I Skagen eller om det var Smögen möts två hav och vågorna bryts mot varndra. Lite häftigt men mest kom vi nog ihåg den flock pensionärer som vi såg.

Klättraiträdträsket

Danmark. Alla verkar ständigt tala i tungor. Ett jädra mystiskt språk det dära... Innebandyns kvalite är faktiskt bättre än jag trodde. I alla fall de tre främsta lagen. Finalen börjar om 45 minuter.
Har gjort en massa porträttjobb åt Borgens tidning. Har gått ok. Fick dock lite brist på inspiration när en singaporianska stod på tur... Jag gjorde som vanligt. Klättrade upp högt högt i en björk. Lite gjort, lite desperat, lite bra. Resten av det singoporianska följet beundrade min apövningar med fnitter och fotosession.

Ikväll ska vi på avslutningsfesten. Ska bli kul. Finns en massa trevligt folk här. Men vi ska dock upp tidigt imorgon. Henkan vill se Skagen eller om det var Smögen och eftersom jag åker i hans bil så åker jag med.

Finaldags.

All in

Har försökt att lura ganska många. Jag kan ju inte spela poker, Vet inte riktigt vem som ska säga vad när. Har det inte helt klart vilken kombination som slår vad. Helt plötsligt knackar nån i bordet och alla förstår och säger check.
Hur som helst ska vi över vattnet ikväll och spela. Får se vart det slutar. s. Får se om man kan hitta sig nån kärlek. Jag har nämligen tagit ledigt imorgon. En sådan dag som i morgon kan ju inte missas. Kristus mot himlen.

Ledigt imorgon således. I alla fall på dan. På kvällen är det svensk cup i fotboll och på fredag tas färjan till landet som pratar med gröt i halsen. InnebandyVM för damer. Nja. Borgen är säkerligen där. Han kommer att ha, i sitt tycke, utomordentliga ideér om bilder. Dessa idéer maler jag först ner och ersätter med nya. Borgen märker inte detta utan ler nöjt när han får se "sina" idéer...

Landskamp

Kungen kallade. Landet med de snöklädda fjällen, de susande ängarna och de kristallklara sjöarna kallade. Landskamp mot en fish n chips ätade nation. Moder Sveas tappra krigare bärgade ädel viktoria. 10-4. Förkrossande. Fredsamtal hölls senare på kvällen på Bishop Arms. Fred slöts. Vänskap knöts. Britterna erkände sig besegrade men framhöll den stora åldersskillnaden som orsak till förlusten. MackanMedia erbjöd en fredsrätt. Heal Special på korvmojjen. Den godtogs och uppskattades.

MM och jag gjorde även ett besök hos LuktenHans. MM anslöt sig strax efteråt till HataHansKlubben. Hans, personen inte lukten, uppförde sig som vanligt mycket konstigt. Kufiskt. Han påstår även att jag snott hans CDställ. Det har jag inte. Jag betvivlar starkt att det fanns i lägenheten när vi fick tillträde. Eller jag är helt säker på att lägenheten uthurdes möblerad men utan cdställ. Men Hans påstår motsatsen. Jag är i detta läge helt rättslös. Hur fan ska jag bevisa att jag har rätt. Hans skulle kolla med sin bror. Men jag betvivlar att även om Hans nu hittar sitt cdställ så kommer han aldrig erkänna det för mig. 69 spänn kostar det på IKEA. Jag kollade upp de nyss.

När jag lämnar lägenheten skriver jag upp mitt kontonummer.
NICKELKICKEL "Jo men det vore bra om jag kunde få tillbaka depositionen då"
LUKTENHANS "MMM, Det var 5000 va?" (här vill jag egentligen piska Hans med ett par flipflops)
NK " Jag förde över en hyra i förskott, 5200"
LH " Var det?" (det rycker i flipflopsnerven igen)
NK "Ja"
Han vet mycket väl att hyran varit på 5200. Han försöker bara fula sig. Och om han nu inte hittar sitt förbannade cdställ och drar av mer än 69 spänn... Då ska jag mata honom med en tältsäng.


Skitsamma. Idag springer en massa folk ett lopp i Göteborg. Solen skiner.

Brasse Hasse

När jag var mindre, både kroppsligt och åldersmässigt, än vad jag är just i detta nu så förundrades jag över en lirare. Hasse Blomqvist snurrade ganska friskt med backar i allsvenskan för ett par år sen. Hur som helst. Igår skulle jag och MackanMedia träffa Hasse. Som sidekick till oss följde exallsvensken Klabbe med. Klabbe är gammal lagkamrat till Hasse. Klabbe har säkerligen fått dra både ett och annat streck i tunnladavHassepåträning spalten i sin dagbok. Således en utmärkt sidekick i reporatageteamet. VI träffade Hasse. Jag engagerade mig. En björk fick bli min rekvesita. Försöker här med bilder visa både hur det såg ut och hur det blev. Undrar hur länge man behåller formen så man kan klättra som man vill. Mitt mål är 58. Sen kanske risken för lårbensbrott är för överhängande.

Har inbjudit till gemenskap hemma hos mig i eftermiddag.

Min mor informerade mig om att både Mor och Far hade hittat hit... Dags att städa språket? Icke.