Klockan är halv två. Jag klev upp imorse klockan sex. Det börjar bli sent. Min överpepphet hade rätt. Det blev guld. Gött dä.
Jag är lite för trött för att här och nu kunna knåpa ihop något smart. Men jag kan konstatera.
För fyra år sedan jobbade jag som vikarie på Sundsvalls Tidning. Vinter-OS som då utspelade sig i Turin avnjöts i tv-miljö under legendariska mansfrukostar på Centralgatan 16. Jag och Therese på ST satt och beundrad DNs utsände fotograf Jonas Lindqvists bilder. Han hade otroliga bildlösningar som var helt annat än de mainstreambilder som många byråer pumpar ut. Vi satt där och glodde, insöp och förundrades.
Nu har det gått fyra år. Bredvid mig på fotopositionerna dyker det då och då upp en lång, blond man i blå jacka. Han är trevlig och snäll som få. Som sagt har fyra år gått. Många saker har ändrats. Jag har bytt jobb och flyttat stad. Jag står nu fyra år senare bredvid denna trevliga man i blå jacka och även om jag står bredvid så har jag ändå en bra bit kvar. Titta själv.
Där stod vi en hel hop med fotografer. Alla. ALLA får bilden när Charlotte tuggar lite guldmedalj. En perfekt komponerad bild av en vinkande Kalla med OS-ringar var det nog bara en som löste.
Detta är min sambo Daniel med sina nyinförskaffade jättehänder.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar